Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Sprängningarna förbryllar

/
  • Sprängningen vid Quick In. Dagen efter befann sig två brottsplatstekniker vid Quick In. Fynden skickades till Statens kriminaltekniska laboratorium, som inte upptäckte något av värde. Vid husväggen surrade ett varmluftssystem vars hölje flugit av vid smällen. Skräp och bråte låg spritt runt vad som såg ut att vara detonationsplatsen, en svartbränd yta vid fasaden.
  • Sprängningen av klädinsamlingscontainern. Dess tak lossnade i skarvarna, luckan förstördes och väggarna bågnade inifrån.
  • Sprängningen i Järbo. Kanske det mest osannolika av dåden. Det fanns ingen hotbild mot paret som bor i villan, och Sandvikenpolisen har inte haft några uppslag att jobba med.

En villa, en pizzeria, en biståndsorganisation – samtliga måltavlor för sprängattentat. Över ett år har passerat. Utredningarna är avslutade och dåden är gåtor.

Annons

Ekona från sprängningarna förra året har sedan länge dött ut. Kvar finns tre avslutade förundersökningar och lika många frågetecken.

Natten till fredagen den 14 maj förra året vaknade ett vanligt par, i en vanlig villa i Järbo upp av en faslig smäll.

– Hunden kom springande i 190 kilometer i timmen och flög upp i sängen, säger mannen i dag.

Han smög ut i hallen och möttes av ett gapande hål genom ytterdörren.

– Först tänkte jag att det var någon som skjutit med en hagelbrakare. Sedan såg jag att hallkläderna flugit tio meter in i vardagsrummet, aluminium från ytterdörren hade repat upp tapeterna. När jag upptäckte kablarna som gick till batteriet utanför dörren så sa jag till min fru att ringa polisen.

Redan från början var paret övertygade: bomben måste ha placerats vid deras dörr av misstag.

De saknade fiender och det fanns inga skulder eller andra konflikter som skulle kunna ha varit motiv till dådet.

Mannen berättar att det varit lugnt efter smällen. Ingen har kontaktat dem med utpressningskrav. Allt tyder på att sprängladdningen egentligen var ägnad åt någon annan.

Men om någon hade befunnit sig i hallen när den detonerade kunde konsekvenserna ha blivit ödesdigra.

– Vi vet ju fortfarande ingenting om det här. För min fru skulle det betyda mycket om det här reddes ut och vi fick svart på vitt: att det inte var meningen, att det var fel hus.

Sprängladdningen var riktad mot ytterdörren. Den var kopplad till ett bilbatteri som fungerade som antändare.

Sandvikenpolisen öppnade en förundersökning om grov skadegörelse. Den avslutades den 9 juni förra året.

– Vi höll en hel del förhör. Knackade på massa dörrar i området och talade med grannar. Men det fanns ingenting att gå på, säger Börje Hjelm, förundersökningsledare hos polisen i Sandviken.

Vilka förhoppningar har du om att ni ska kunna lösa det här?

– Inga alls. Men vi är fortfarande intresserade av iakttagelser och tips som kan ha med det här att göra.

Knappt fem månader senare, klockan 21.25 den 10 oktober, höll krögaren Hasan Ay på att städa sin restaurang Quick In på Valbovägen – då han avbröts av en explosion som blåste ut innerrutorna på baksidan.

Han sprang ut och möttes av en folktom bakgård. Hasan Ay vet inte mer i dag än vad han visste där och då.

– Polisen har lagt ner utredningen. De vet inte vem det var eller hur det gick till. Jag hade inte haft något otalt med någon, men för mig är det där glömt nu, säger han i dag.

Två timmar innan det small på Quick In inträffade en annan sprängning några hundra meter därifrån, vid Valbo köpcentrum.

En klädinsamlingscontainer som tillhörde Gävleborgs biståndsgrupp hade sprängts från insidan.

Det ska till en varm anhängare av tillfälligheter för att tro att dåden saknade samband, eller som utredningschef Stefan Löfberg sa dagen efter:

– Det måste vara samma gärningsmän.

Över 20 förhör hölls i utredningen. De har hemlighetsstämplats i förundersökningen som GD begärt ut. Den avslutades efter knappt två veckor med motiveringen: ”Ej spaningsresultat”.

Mer läsning

Annons