Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Sprickor och hål i alla vägar

/

Den långa och hårda vintern har frestat på de svenska vägarna och både potthål och tjälsprickor har poppat upp ur marken. Runt om i Gästrikland är behovet av vägunderhåll nu stort.

Annons

– Vi jobbar fortlöpande med att laga de mest akuta skadorna, säger Thomas Pihl på Trafikverket.

GD har tidigare uppmärksammat det ständiga arbetet med att fylla igen nya potthål som varje vår ställer till det rejält för alla trafikanter. Det arbetet kommer igång på allvar när Skanskas asfaltsverk snart öppnar för säsongen och kommunens entreprenörer kan börja använda sig av varm asfalt, mer effektiv mot de förtretliga hålen på lång sikt.

Men det handlar inte bara om potthål. På tjälskadad mark uppstår lätt långa sprickor, inte minst på cykelbanor. Enligt Trafikverket nationellt är problemen med både sprickor och hål större i år än på länge.

– Det är väldigt mycket påverkan på i stort sett alla vägar i Gävleborg, framförallt i de södra delarna av länet. På vissa ställen har tjälen gått ner mer än två meter i marken. Det gör att det blivit tjälskador på platser där det normalt inte brukar bli det, säger Thomas Pihl, pressinformatör på Trafikverket.

På riks-80 i höjd med Kungsgården har Trafikverket tvingats besluta att sänka hastigheten från 100 till 60 kilometer i timmen.

– Vi har även satt upp skyltar som varnar för skador, säger Thomas Pihl.

Även väg 272 från Gysinge och norrut mot Ockelbo har tagit stor skada.

– Men där är det inte så farligt att vi tvingats sänka hastigheten, säger Thomas Pihl.

Trafikverket har inte fått några extra anslag till skadorna.

– Men vi jobbar fortlöpande med att laga det mest akuta. I vissa fall får pengar tas från andra områden, säger Thomas Pihl.

Om läget är lika illa på Gävles kommunala vägar är oklart.

– Vi har inte riktigt hela bilden färdig än över hur det ser ut i år. Men helt klart innebar de 60 miljoner kronor vi tidigare fick för nyinvesteringar att standarden på vägarna allmänt har blivit lite bättre, säger Kai Olsson, gatuingenjör på tekniska kontoret.

Han förklarar varför cykelbanorna är mer sårbara för sprickbildningen som uppstår i marken vid tjälskador.

– Cykelvägarna har tidigare inte haft samma överbyggnad som bilvägarna som ju är mycket mer belastade. Ibland har man bara grusat på vägen och sen lagt asfalt på det i stället för det bättre dränerade material som funnits under lång tid på bilvägarna.

Men det handlar också om hur marken ser ut och beter sig, säger han.

– Det kan vara svårt att helt komma runt det här även om cykelbanorna görs efter konstens alla regler. Markens beskaffenhet kan göra att det blir problem ändå, det går inte att bara gräva ur en massa lera.

Mer läsning

Annons