Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Stadsdelen var Gävles Montmartre

Allt skulle jämnas med marken. Men efter protester backade politikerna och fredade tolv kvarter som kom att förvandlas till Gävles Montmartre med öppna ateljéer och konstverkstäder. Ett halvt sekel senare bor knappt en enda konstnär kvar i Gamla Gefle.

Annons

Stadsdelsförnyelsen som pågick på Söder i Gävle under 1950-talet saknade motstycke i landet. Kvarter efter kvarter jämnades med marken och ersattes med ny, modern bebyggelse.

Om inte Riksantikvarieämbetet hade rutit till för andra gången 1953, och betonat vikten av att bevara kulturhistoriskt värdefulla byggnader på sin naturliga plats, hade nog många av husen i Gamla Gefle rivits – eller möjligen flyttats till Boulognerskogen där det fanns planer på ett friluftsmuseum.

Nu bestämde politikerna istället att Gamla Gefle – som vid den här tiden var ganska nedgånget – skulle bevaras som kulturreservat.

– Redan tidigare hade kommunen köpt en del hus i området för att riva dem. Nu valde man att köpa in fler, berättar Fredrika Nordahl Westin som arrangerar stadsvandringar i Gamla Gefle.

Flera av husen renoverades invändigt för att hyras ut förmånligt till konstnärer och konsthantverkare. Stadsdelen kom att förvandlas till Gävles svar på Montmartre i Paris – med öppna ateljéer, gallerier och konstverkstäder.

– Konstnärerna kunde själva välja att ställa upp portarna, vilket de också gjorde, i synnerhet på Södersöndagarna. Gamla Gefle var vid den här tiden en väldigt öppen och livfull stadsdel jämfört med i dag, säger Fredrika Nordahl Westin.

I mitten av 1960-talet accelererade upprustningen av Gamla Gefle. Men i takt med att tomterna blev allt mer attraktiva och huspriserna steg i höjden började kommunen sälja av allt fler fastigheter.

– Kommunens ekonomi var dålig och man fick in ett antal miljoner på att sälja fastigheterna. Tyvärr var det inte så ofta konstnärerna som bodde i husen som hade råd att köpa dem, utan mer välbärgade personer som inte på samma sätt har ett intresse av att hålla sina gårdar öppna för allmänheten, säger Fredrika Nordahl Westin.

Från att ha ägt 17 fastigheter i Gamla Gefle i början av 1970-talet äger kommunen i dag bara fyra. Många av de konstnärer som förr var aktiva i Gamla Gefle lever inte längre eller har flyttat därifrån. Några få bor kvar.

Fotnot: Mycket information i texten har hämtats ur boken ”Gamla Gefle” (en kommunal utredning från 1972) samt ur Gefle Dagblads arkiv.

Mer läsning

Annons