Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Strama åt fallskärmen

/
  • Politiker som väljarna gör arbetslösa bör som alla andra gå till A-kassan – inte ha livslång inkomstgaranti.

Annons

En riksdagsledamot tjänar 57 000 kronor i månaden. En ledamot som förlorar sitt uppdrag har dessutom en garanterad inkomst, en fallskärm, under en tid efter avslutat uppdrag. Riksdagsledamöter som sitter minst tre år har i dag rätt till ett års inkomstgaranti. Har man suttit mer än sex år i riksdagen, eller hunnit fylla 50, har man rätt till inkomstgaranti fram till 65 års ålder.

Att vissa före detta riksdagsledamöter inte ens söker jobb efter avslutat uppdrag är minst sagt upprörande. Och att det finns före detta lagstiftare som år efter år lever på skattemedel istället för att skaffa en egen försörjning antyder att man anser sig ha rätt att leva efter ett eget regelverk.

En minister kan få gå på dagen, och inte ens den riksdagsledamot som toppar listan i sin valkrets kan räkna med att väljarna ger förnyat förtroende. Därför behöver politiker en viss inkomstgaranti. Men den ska vara en tydlig omställningsförsäkring, inte en möjlighet till långvarig skattefinansierad semester.

Ett argument som ibland anförs är att det efter många år i riksdagen kan vara svårt att gå tillbaka till sitt tidigare jobb. Utveckling i branschen kan ha gjort de gamla kunskaperna inaktuella, exempelvis.

Men borde inte många år i riksdagen ha gett sådan kompetens och kunskap att andra branscher och yrken är ett alternativ? Jo, naturligtvis. Men i de undantagsfall där före detta riksdagsledamöter trots stora ansträngningar rent teoretiskt inte lyckas få ett arbete måste de faktiskt, som alla andra vuxna, vara beredda att flytta eller omskola sig för att få ett jobb.

Det är hög tid att strama åt politikers inkomstgaranti.

Ida Thulin, GD

Mer läsning

Annons