Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Svårt för polisen att utreda hedersbrott

/

I dag är det tio år sedan Fadime Sahindal mördades av sin pappa i Uppsala.

De senaste åren har samhället satsat på utbildning, nätverk och samverkan mellan olika myndigheter och instanser.

Ändå är det svårt att komma åt hedersrelaterat våld och förtryck.

Annons

– Det är komplicerade ärenden och det är väldigt svårt att få någon fälld, säger Lars-Åke Sund, chef för personsäkerhetsenheten vid Gävleborgspolisen.

Det finns ingen statistik över brott som har sin grund i så kallat hedersförtryck. Därför vet vi heller inte hur stort problemet är och vilken effekt de satsningar som har gjorts har haft.

– Det är klart att problemet finns, även om det inte alltid syns. För polisens del finns ingen särskild brottsrubricering för de här ärendena. De kan hamna under rubriceringar som olaga hot, misshandel eller kvinnofridskränkning. Och det behöver inte heller vara hedersrelaterat när det handlar om misshandel i en familj som kommer från ett land där hedersförtryck förekommer.

Det senaste året har 14 riskanalyser gjorts av fall där ”patriarkaliskt våld” misstänks.

– Då kopplar vi in det resursteam som finns genom länsstyrelsen där polis, socialtjänst, hälso- och sjukvård, skola, kvinnojourer och Migrationsverket ingår. Vi försöker hjälp och stötta. Man kan bland annat besluta om LVU (tvångsomhändertagande av unga) eller umgängesbegränsning. Inom polisen har vi numera specialutbildade som håller i den här typen av utredningar, säger Lars-Åke Sund.

Resursteamet har funnits sedan 2009.

Lars-Åke Sund säger att det krävs mycket för en ung kvinna eller man att våga gå emot en familj där hedersbegreppet är starkt förankrat.

– Vi kan erbjuda en bostad på en annan ort för att skydda personen och för att de ska orka fullfölja och stå för anmälan under utredningstiden. Påtryckningarna kan vara enorma och familjens nätverk är ofta omfattande och sträcker sig över flera länder. Därför är det bra med ett nära samarbete med till exempel soc. Det har hänt att en familj vet om att någon fått skydd men att de ändå anmäler personen som försvunnen för att på olika sätt försöka å fram var han eller hon är.

Lars-Åke Sund säger att det finns avgörande skillnader mellan familjevåld som har med hedersförtryck att göra och det som inte har det.

– När det handlar om hedersrelaterat våld är brottet inte individbaserat, det handlar inte bara om en person, oftast mannen i familjen, som är misstänkt utan det är kollektivt. Brottet är dessutom ofta sanktionerat och planerat av familjen medan annat familjevåld i regel är oplanerat.

Han säger att hedersrelaterade brott är svårare och dyrare för polisen att utreda.

– Det måste finnas boenden, tolkar att lita på och andra instanser som stöttar och samverkar. Socialtjänsten kan till exempel göra omplaceringar utan att det behöver föregås av en polisutredning. Sen är lagstiftning en sak och religiositet än annan. Vi har kommit långt, men det är svårt att komma i mål och få misstänkta fällda.

Det är klart att problemet finns, även om det inte alltid syns. För polisens del finns ingen särskild brottsrubricering för de här ärendena

Mer läsning

Annons