Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Tangodans i solnedgången

/

Ett tjugotal personer hade samlats i paviljongen i Regementsparken i gårkväll för att virvla runt i argentinsk tango.

– Det går inte att leva utan tango, sa Lena Lindh, en av entusiasterna.

Annons

Enligt myten utvecklades tangon bland annat på bordellerna och i immigrantkvarteren i Argentina.

Det stora överskottet på män, på grund av den manliga arbetskraftinvandringen gjorde att konkurrensen om kvinnorna var stor, och männen var tvungna att lära sig att dansa bra för att ha en chans.

Jag får detta berättat för mig av Peter Sandin, som har dansat argentinsk tango i fem år.

– Det är svårt. Det är inte komplicerade steg men det gäller att lära sig att föra och följa och att signalera rytm och steg så subtilt som möjligt, säger han.

Åtta par dansar tätt i paviljongen och deras fötter smyger varsamt över golvet.

Solen håller på att gå ner och skänker ett romantiskt ljus mellan trädtopparna. Dansarna ser koncentrerade, nästan allvarsamma ut.

–Du måste vara här och nu, du kan inte tänka på vardagens bekymmer, säger Kent Johansson som tillsammans med Millie Leon lär ut argentinsk tango.

Kent Johansson berättar att man alltid kan utvecklas och att det inte finns några begränsningar inom tangon, därför måste man också vara så fokuserad, vad som helst kan hända och man måste uppmärksamt följa varandra.

Lena Lindh har dansat tango tillsammans med sin man Hasse Lindh i 15 år. Hon strålar av glädje när hon berättar om sin passion till tangon.

– Man vet aldrig vad som ska hända, det är så spännande. Din förare kan hitta på vad som helst och det kan kännas magiskt när du förstår precis vad han menar. Man behöver inte kunna tala samma språk.

Mer läsning

Annons