Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Tillvaron gick i kras

/
  • Marie Rothzéns tillvaro gick i kras när hon inte fick rätt till personliga assistenter. Hon kan inte jobba kvar hos Pernilla Hålén på OP assistans.

I många år har Marie Rothzén klarat vardagen tack vare Försäkringskassans personliga assistenter.

Plötsligt anser kommunen att sviterna efter trafikolyckan inte ger rätt till LSS alls.

Ett beslut som slagit sönder tillvaron.

Annons

– Jag behövs på jobbet, jag behövs för mina barn.

När Marie Rothzén ska berätta om att hon inte kan jobba längre, åka till Fjärran och träna eller hjälpa de tre barnen som hon kunnat förut kan hon inte alltid hålla tårarna tillbaka och hitta orden. Förtvivlan tar överhanden och händerna är inte alltid stadiga när hon tar kaffemuggen.

– Jag har tappat mig själv.

Beskedet som fick tillvaron hon byggt upp att gå i kras kom i mitten på september. Då fick hon beslutet att kommunen inte tycker att hon omfattas av LSS och har rätt till personliga assistenter. I stället erbjöds hon hemtjänst enligt socialtjänstlagen.

– Jag tackade nej. De kan inte fylla mina behov.

Hemtjänst och ledsagarservice kan bland annat inte hjälpa henne med barnen eller den tryckavlastning som är nödvändig för att förhindra trycksår. Utan personliga assistenter kan hon inte längre simma, gymma eller jobba. Hela familjen påverkas och hon blir mer beroende av sin sambo. Nu har en släkting kommit resande för att hjälpa henne och familjen.

Beslutet kom som en blixt från klar himmel efter att försäkringskassan i många år, senast i juni i år, ansett att de svårigheter hennes brutna rygg innebär gör att LSS, lagen om särskilt stöd och service, gäller henne.

Innan hennes beslut skulle omprövas på försommaren hade hon personliga assistenter 17 timmar om dygnet, varav 35 timmar i veckan gällde grundläggande behov. Nu bedömdes de grundläggande behoven till sist till drygt 12 timmar i veckan, vilket innebär att kommunen står för dem.

Det ligger mycket strävan mellan den elvaåring som skadade sig i trafikolyckan och dagens 34-åring. Att efter lång arbetsträning för ett år sedan ha fått sitt första jobb betyder mycket. Nu jobbar hon halvtid på OP assistans kontor.

– Det är så skönt att få kollegor.

Hennes chef Pernilla Hålén, vd på företaget, stödjer henne.

– Jag tycker att det är ett grymt svek av samhället. Först räddar man livet och ger en insats. En insats som ger möjlighet till familj och arbete. Sedan dras den in.

– Poff blir det svårt och man kan ingenting.

Marie Rothzén har överklagat till förvaltningsrätten, något handläggaren uppmanande henne till. Men Pernilla Håléns erfarenhet är att det tar lång tid.

– Jag vet att det kan ta upp till ett år. Det gör en så frustrerad. Det tar en månad för Läkerol Arena att få ett alkoholtillstånd och ett år för Marie.

Marie Rothzén har blivit sjukskriven och känner just nu inget framtidshopp.

– Jag har alltid sett möjligheter i mitt liv, men nu ser jag bara svårigheter.

Mer läsning

Annons