Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Tre frågor räcker för barnens del

GÄVLE Nu släpper Gävle kommun idén om att alla beslut ska förses med barnkonsekvensbeskrivningar. Det räcker med tre frågor som visar om barn och ungdomar har fått tycka till, tycker kommunledningen.

Annons
Om barn och ungdomar har fått tycka till i det här fallet - och vad de i så fall tycker - framgår inte av det förslag som kommunstyrelsen ska besluta om i morgon.
Kravet på barnkonsekvensbeskrivningar till alla beslut kommer från den barn- och ungdomsplan som fullmäktige antog för två år sedan. Sedan dess har Kenneth Eriksson på kommunledningskontoret utrett hur barnkonsekvensbeskrivningarna ska göras.
Men det är inte hans förslag som kommunstyrelsens nu ska godkänna. I stället föreslår kommunstyrelsens beredning att man ska nöja sig med att alla nämnder och kommunala bolag svarar på en checklista med tre frågor:
1. Vilken aspekt av beslutet berör barn och ungdom?
2. Har barn och ungdomar fått tycka till?
3. Om ja, på vilket sätt? Om nej, varför inte?
Tommy Berger, s, var sammankallande i den arbetsgrupp som tog fram barn- och ungdomsplanen där man förordade barnkonsekvensbeskrivningar. Men han tycker att förslaget att nöja sig med en enkel checklista i stället är bra:
- Jag tycker det är helt okej, som ett första steg. Huvudsaken är att vi gör något hanterligt. Det har varit så mycket prat, jag hoppas att det blir mer verkstad nu, säger han.
- Och om man svarar utförligt på den första frågan blir det ju en slags barnkonsekvensbeskrivning.
När kan man i så fall ta det andra steget?
- Det vet jag inte. Men när man gör de första barnboksluten 2005 enligt planen så ser man ju om checklistorna har fungerat. Då kan man se om man behöver gå vidare, säger han.

Tommy Berger är, vid sidan av sitt uppdrag som ordförande i utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden, också ansvarig för det ungdomsråd som är ett annat resultat av barn- och ungdomsplanen. Har ungdomsrådet fått tycka till om checklistan?
- Det tror jag inte. Jag kan ha berättat för dom att det är på gång, det minns jag inte, men ungdomsrådet har inte yttrat sig, säger han.
Borde ungdomsrådet ha fått yttra sig?
- Ja, nej, jag vet inte, det hade ju varit att föregripa beslutet! Och detta är ju en mer intern fråga om beslutsfattande, sådant brukar inte ungdomsrådet vara intresserat av att hålla på med, säger han.
- Förresten, dom har fått yttra sig, kom jag på, fast det är så länge sedan att det hade jag glömt. Det var om utredningen som kommunledningskontoret gjorde, och där tog man hänsyn till vad ungdomsrådet tyckte.

Helene Åkerlind, s, som också var med och tog fram barn- och ungdomsplanen, tycker inte heller att barnkonsekvensbeskrivningarna spelar så stor roll. Men hon har en annan utgångspunkt:
- Jag tror faktiskt inte det gör så stor skillnad. Jag tror inte att det blivit ett annat beslut om man skrivit att konsekvensen när man bestämde att de arbetslösas barn bara får vara på dagis klockan 9-15 blir att en del barn inte får någon frukost. För det förstod väl de som beslutade ändå? säger hon.
Barn- och ungdomsplanen var för tam från början, tycker Helene Åkerlind. Den viktigaste delen av planen var att man inrättade ett ungdomsråd, men ungdomsrådet har fått för lite att säga till om, tycker hon.
- Det fungerar som ett ungdomligt alibi, precis som jag fruktade. Vill man ge barn och ungdom inflytande måste man ge ungdomsrådet makt. Man kan ju börja med att ge rådet en riktig sekreterare. Mats Ågren kan ju avstå från sin i stället, säger Helene Åkerlind.

Ingegerd Sörgard
026-15 96 27
ingegerd.sorgard@gd.se

Mer läsning

Annons