Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Utsatta asylsökande

/
  • Foto: GUN WIGH Sluss och förvar. Flyktingslussen öppnade under natten till måndagen. Till årsskiftet öppnar Migrationsverket ett förvar i Gävle. Där hålls de asylsökande som motsätter sig avvisning inlåsta. - Det kommer att förekomma självmordsförsök, säger Cherstin Hansson.

GÄVLE
Vid midnatt öppnade flyktingslussen i Gävle.
5 600 asylsökande beräknas passera den varje år. De kommer från länder med krig, förtryck och tortyr.

Annons
- 28 procent kommer att ha postttraumatiskt stresssyndrom. Det kan vara en obearbetad våldtäkt eller tortyr, säger Cherstin Hansson, chef för kommunens arbete med torterade flyktingar.
Cherstin är utbildad socionom och vet mycket om de människor som ska ta första steget mot att få stanna eller kastas ut.
Flyktingar som fortfarande lider av trauman som hindrar dem i vardagen. De bär på upplevelser som gör dem sjuka och gör det omöjligt att lära sig svenska.
Cherstin Hansson har arbetat med flyktingar i både Sverige och utomlands sedan 1970-talet. På nära håll har hon kunnat notera ett allt mer kylslaget mottagande. Samtidigt har hon sett hur flyktingarna mått sämre, att upplevelserna satt djupare spår när de nått Sverige.
Det paradoxala är att de som flyr hit har starkare behov av skydd och vård, men får stanna i allt mindre utsträckning.

I sämre skick än tidigare

- Generellt mår de mycket sämre än på 70- och 80-talen. De har en längre tids flykt bakom sig. Av flyktingar i storstäderna tror man att så många som hälften lider av posttraumatiskt stressyndrom.
I Gävle kan de vara så många som tre av tio, och det är Cherstin Hansson och hennes medarbetares uppgift att hitta, kartlägga och hjälpa dem. Migrationsverket gör litet för att hjälpa, anser Cherstin.
Verket utreder flyktingsskälen, men utredningarna handlar inte om hur den som söker asyl mår, säger hon.
- Utredningarna tar längre tid i dag och kan i sig skapa ett trauma. Också de som inte får stanna vistas i Sverige en längre tid. Men asylsökande har bara rätt till akutvård. Därför kan de gå med obehandlade tortyrskador.
- Om de inte får stanna borde vi i alla fall ge dem vård. Det vore värdigt Sverige, säger Cherstin Hansson. Jag vill leva i ett land där jag kan stå för att vi har en generös flyktingspolitik. Det kan jag inte nu.
När Gefle Dagblad tidigare skrivt om slussen har det stått klart att andra myndigheter i Gävle saknar riktiga kunskaper om hur den kommer att påverka dem.

Viss poliskritik
Viss kritik har funnits från polisen att man inte tidigare drogs in i ett samarbete med Migrationsverket. På häktet har man sagt sig, redan överbelagda som man är, sakna kapacitet att omhänderta ett ökat antal asylsökande som ska vara inlåsta av någon anledning. Inte heller kommunen verkar har en klar bild av konsekvenserna.
Men flyktingarna ska stanna högat fem dagar på slussen. Att det saknas kunskap om konsekvenserna kanske beror på att inga är att vänta?
- Jo, det är ofrånkomligt. Även om de är här bara fem dagar så blir de sjuka. Kanske är det landstinget som kommer att märka av det mest, funderar Cherstin Hansson.

Fotnot. Migrationsverket får besluta om ta en asylsökande i förvar, det vill säga inlåsning i en av deras lokaler. Verket får också besluta om placering på häkte eller i fängelse i till exempel Gävle - om det är en brottsling som ska utvisas eller av säkerhetsskäl.
Cherstin Hansson är verksamhetschef för SAMTT, Samverkan Tortyr Trauma, som drivs av Gävle kommun och landstinget. Hansson undervisar på HIG:s kurs Flyktingar och psykosocial hälsa, fem poäng.

Mats Hedström
026-15 96 39
mats.hedstrom@gd.se

Mer läsning

Annons