Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Zigenare, tattare, romer – en snårig historia

/
  • Resandefolk framför en husvagn i Kerry på Irland. Trots många försök att hjälpa de icke bofasta fanns det i slutet på 1960-talet cirka 6 000 irländare som levde som den här familjen. De flesta var inte läskunniga.
  • Domino Kai från Gävle är projektledare på Kulturrådet.

Det är precis 500 år sedan de första romerna kom till Sverige. Det ska uppmärksammas tyckte regeringen och tillsatte före detta Gävlebon, Domino Kai Långström, som projektledare. Hans uppdrag är att anordna ett möte för att uppmärksamma romernas kultur och historia.

Annons

Det är inget lätt uppdrag Domino Kai fått. Romernas och de resandes historia är lång, brokig och snårig. Enligt en första teori är romerna i Sverige ättlingar till de resande som kom till Stockholm den 29 september 1512. De omskrevs då som tatare och zigeunar.

Det var just årtalet 1512 som dök upp gång på gång när Domino Kai jobbade med en utställning i Malmö för drygt nio år sedan.

– Det är ett jubileumsår i år så jag skrev utkast om varför dagen skulle lyftas fram, det handlar inte bara om kulturyttringar utan även om diskussioner om bland annat rätt till bostad, rätt till arbete och utbildning på lika villkor, berättar Domino Kai.

Hans utkast ledde till att han fick frågan om att ställa upp som projektledare när arbetsmarknadsdepartementet gav Kulturrådet i uppdrag att arrangera den nationella romska jubileumskonferensen som ska hållas i vår. Domino Kai tackade med glädje ja. En av uppgifterna i projektet blir att visa hur romerna bidragit till kulturen och språket. Domino Kai nämner orden tjej, jycke och kirra som är romska ord. Smidesarbeten som luffarslöjd som nu är högsta mode kommer från romerna liksom flamencon.

– De tog med sig den indiska tempeldansen, kathak som blandades med spansk folklore och som blev flamencon vi ser i dag.

Han nämner tonsättare som Brahms och Dvorak som inspirerats av den romska musiken och dansbandsmusiken med påverkan från resandefolket.

– Christina Lindberg som sjöng ”De sista ljuva åren” har resandebakgrund liksom ståupparen Anna-Lena Brundin. Markoolio har romsk härkomst. Elvis mamma var rom och president Clinton härstammar från resande.

Domino Kai bodde under hela 90-talet och en bit in på 2000-talet i Gävle. Han har bott på flera håll i landet och kan konstatera att Gävle var en bra kommun att bo i för romer. Här fanns en vilja, speciellt på 90-talet, att ge romerna en möjlighet till grundutbildning. Många av dem var analfabeter. Kommunen ordnade förskoleplatser åt de romska barnen och genom Vuokko-Vera Persson Bomans arbete via socialtjänsten lyckades några ungdomar få jobb.

– 1842 infördes allmän skolplikt i Sverige men inte förrän i mitten av 1960-talet för romer. Romerna fick bara stanna på en plats i tre-åtta veckor innan polisen kom och körde iväg dem. Myndigheterna sa då att eftersom de inte hade fast adress kunde de inte få gå i skolan. Många säger att romerna inte vill ha sina barn i skolan men det finns dokument som visar motsatsen.

Domino Kai pratar också om bostäder för romerna vilket blev både rätt och fel.

– Stat och kommun tog bort de egna försörjningsmetoderna som tivoli, hantverk, sång och dans när de skulle göra ”riktiga” medborgare av romerna utan att se till vilka behov romerna själva tyckte att de hade.

När Domino Kai växte upp bodde han på fast adress och hans föräldrar var noga med att barnen skulle gå i skolan. Själva hade de bara gått tvåårig folkskola. Efter skoltiden fick Domino Kai hjälpa sina föräldrar med det som de producerat och sålde, oftast kläder och delar till hästselar.

– Deras kraft behövdes hemma för att hjälpa till med försörjningen. Men de uppmuntrade att vi gick i skolan. De förstod att de gamla tiderna var borta, säger Domino Kai som själv gjort en skaplig klassresa.

Domino Kai härstammar från de finska romerna, Kaale-romerna. De kom till Sverige i slutet av 1950-talet. På den tiden kallades de för ”finska zigenare” och de bar och bär fortfarande sina traditionella kläder som de burit sedan den första delen av 1900-talet. Framförallt är det kvinnornas långa och stora kjolar som utmärker klädseln. Kjolarna är en statussymbol och ju större de är, desto mer status har kvinnan.

Oavsett ursprung så ska romernas och resandefolkets kultur nu alltså uppmärksammas. Hur mycket är oklart. Regeringen har bara avsatt den blygsamma summan 193 000 kronor. De pengarna ska räcka till en heldagskonferens och till Domino Kais lön. I övrigt ska romernas sak uppmärksammas av kulturinstitutioner, kommuner och landsting med befintliga pengar.

I Gävle kommun kommer Stadsbiblioteket att uppmärksamma romernas jubileum under senare delen av året.

– Och så har konserthuset jobbat med förintelsens offer men inget specifikt för romer, berättar Kajsa Ravin, kultur och fritidschef.

Mer läsning

Annons