Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

En avfallsepok går i graven

/
  • Kjell Pålsson och Peter Asp vid den bom som definitivt stänger den gamla avfallstippen
  • Dumpern som tippar sitt lass får illustrera den moderna tiden då restprodukterna inte längre läggs på tipp utan återanvänds.
  • 1999 byggdes en damm där lakvattnet från tippen tas om hand.
  • När man ser ut över stålindustrin från tippens topp förstår man hur mycket avfall som bildas då tippen påbörjades 1976.

Vid nyår stänger Ovako sin deponi på Kulleberget. Industrins restprodukter kan återanvändas i olika tillämpningar.
– Nu återstår bara 3,5 procent av restprodukterna som måste deponeras, men då på andra ställen, säger Kjell Pålsson som har ansvar för restproduktarbetet.

Annons

Ovakos deponi på Kulleberget utanför industriområdet har växt och utgör i dag ett blickfång för den som åker riksväg 80. Men inom några årtionden ska det växa skog på tippen.

Det är ett EU-direktiv som ligger bakom stängningen nu vid nyår. Kravet är att en deponi ska ha en tät botten. Det klarar inte den gamla avfallstippen som Ovako har.

Eftersom direktivet varit känt sedan länge började Ovako redan 2004 arbeta för att ta fram olika lösningar för de 90 000 ton material som blir restprodukter vid ståltillverkningen. Runt hälften utgörs av slagg från stålverket.

– Alternativen var antingen en ny deponi för flera hundra miljoner kronor eller så en nollvision där vi inte får något avfall utan restprodukterna går att använda, säger Kjell Pålsson.

Två år senare togs beslutet att satsa på en nollvision och arbetet så här långt har varit framgångsrikt. Den största delen utgörs av slagg och nu har företaget kunskap för att krossa och återanvända slaggen där Kjell Pålsson hoppas mycket på att slagg i stället för bergmaterial får ingå i asfalt.

– Vi har lagt provytor här på industriområdet och inom kort ska fler provytor läggas, säger han.

En provyta är den stora plan inom industriområdet där restprodukterna läggs för mellanlagring och behandling. Ytan uppfyller kraven genom att asfalten ger en tät yta utan urlakning och intill finns en damm där vatten från ytan samlas upp och renas.

Han beskriver flera fördelar med slaggasfalt, den blir både stabil och slittåligare än vanlig asfalt och den blir mer bullerdämpande och får bra halkmotstånd.

Kjell Pålsson ser gärna att slagg får ingå i asfalt i Sverige på samma sätt som redan sker i många andra länder där man inte har tillgång till bergmaterial som i Sverige.

Slitstyrkan på slaggasfalten gör den väl lämpad vid rondeller eller busshållplatser, där vanlig asfalt slits snabbt och ger besvärande och trafikfarlig spårbildning.

En stor del av restprodukterna utgörs av glödskal och granulat från syrgashyveln. Det är järnoxid som bland annat går till andra järnverk som normalt utnyttjar malm som bas vid ståltillverkningen.

– Det går även att använda glödskal där man behöver tung betong, säger han.

Här finns tillämpning som motvikter för hissar och kranar och i tvättmaskiner. Den tunga betongen gör att klumpen inte behöver bli så stor, men ändå har tillräcklig vikt. Han pekar på att glödskal även ingår i de lecakulor som används i hushållet så cirkeln sluts.

Stoftet från ljusbågsugnen, årligen runt 8 000 ton, går till Boliden. Där utvinns olika metaller ur stoftet, främst zink och bly.

Ovako har i dag tillstånd till en ny deponi bakom Kulleberget. Målet är att den aldrig ska behövas då det kräver en investering på flera hundra miljoner kronor.

De kommande fyra åren, fram till 2013, är säkrade då största delen av slaggen används för att täcka deponin i Forsbacka. En del ska även användas för att täcka den gamla tippen.

Men Kjell Pålsson är optimist, de fyra åren ska tekniken utvecklas för att öka återvinningen ännu mer.

Samtidigt är han tacksam för att ledningen vågade satsa på en nollvision.

– Det ger ökad konkurrenskraft för ingen vet om man i en framtid vågar satsa flera hundra miljoner i en ny deponi, säger han.

Men en liten brasklapp finns det, då allt hänger på hur bra man kan återanvända slaggen eftersom den utgör hälften av allt avfall.

Mer läsning

Annons