Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Föräldrarna får lära sig mer om barns språk

/

Hur kommunicerar man bäst med de allra minsta? På BVC i Hofors ger talpedagogen Titti Juhlin tips till nyblivna föräldrar.

– För att barn ska kunna lära sig ett språk krävs ett samspel, säger hon.

Annons

Sedan två år möter kommunens talpedagog Titti Juhlin regelbundet föräldragrupper på BVC.

Samarbetet är ovanligt i sitt slag men enligt initiativtagaren Carina Halvars, som är distriktssköterska på BVC, handlar det om att utnyttja den lilla ortens möjligheter till nära kontakter mellan verksamheterna.

– Titti är ju en person som kan det här bättre än jag och det är också bra att föräldrarna får ett ansikte och att de vet vem de kan kontakta när de har frågor, säger hon.

En liknande verksamhet finns också i Torsåker.

När GD är på besök på BVC i Hofors har sex barn och sju föräldrar kommit för att träffa Titti Juhlin.

De får bland annat veta att barnen redan i den 20:e graviditetsveckan börjar uppfatta ljud från omgivningen, i första hand mammans tal. Sedan är utvecklingen normalt konstant genom olika stadier.

Ettåringen säger ett ord i taget, tvååringen två ord innan ordförråd och formuleringskonst kommer igång ordentligt vid tre–fyra år. Men som vanligt är ramarna för vad som är normalt vida.

– Men har talet inte kommit igång riktigt vid tre års ålder kan man behöva titta på det, och då kan man vända sig till BVC, säger Titti Juhlin.

Hennes kanske viktigaste poäng är att föräldrar och andra i barnens omgivning har alla möjligheter att hjälpa barnet till en bra språkutveckling, och det med ganska små medel. Genom att prata mycket, sjunga, söka ögonkontakt och läsa böcker kan kommunikationen komma igång tidigt.

– Finns inte kommunikationen så kan inte talet utvecklas heller. Det är att lägga grunden som är så viktigt, säger hon.

Enkla böcker med djur och färgglada bilder kan vara intressanta även för de allra minsta. Johanna Nordgren har provat med sin dotter Lykke, åtta månader.

– Det märks på henne att hon tycker om det och när jag tar fram en bok som vi tittat i innan så syns det att hon känner igen den, säger hon.

Titti Juhlin vänder sig till Jennifer Överbring och frågar:

– Får jag låna din (bebis) lite?

Theo åtta månader tvekar men när Titti Juhlin börjar bläddra i Anna-Clara Tidholms klassiker ”Knacka på!” är han fast. Sida för sida bläddrar de igenom boken.

Samtidigt fångar en läsplatta med ett enkelt program några av de andra barnens uppmärksamhet.

Däremot varnar Titti Juhlin för delar av utbudet på tv.

– Det finns så många usla barnprogram där allt går alldeles för fort för att barnen ska kunna hänga med.

Titti Juhlin säger att hon gärna vill visa att talpedagogen inte är en person som bara testar barns förmåga att uttala R och S, och att hjälp från en talpedagog inte alls måste betyda att något är fel på barnet.

– Sedan finns det ett syfte till med de här träffarna och det är att kommunikationen mellan föräldrarna kan komma igång. De kan tipsa varandra om vilka sånger de sjunger för sina barn och man kan följa med varandra på babyrytmik till exempel, säger hon.

I grunden är budskapet enkelt. Föräldrarna kan göra det de vanligen gör med sina bebisar – prata, sjunga och ha det mysigt. Men med en medvetenhet om att man samtidigt underlättar för barnets framtida språkutveckling kan de fina stunderna kännas än mer givande.

– Man tror att man upplevt kärlek, tills man håller sin bebis i famnen. Då förstår man vad kärlek är, säger Titti Juhlin.

Mer läsning

Annons