Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Hofors satsar mest på skolmat

/
  • I Gävleborg är det Hofors kommun som lägger ut mest pengar på skolmaten – 7 550 kronor per elev och år.

I Hofors lägger man mest pengar i länet på skolmaten, 7 550 kronor per elev 2010. Hemligheten är att följa näringsråd från myndigheter och undvika halvfabrikat. Och i höst kan eleverna se de näringsriktiga menyerna i mobilen.

Annons

I går presenterade organisationen Skolmatens Vänner en undersökning där de kartlagt hur mycket pengar Sveriges alla kommuner spenderar på skolmat.

I Gävleborgs län är det Hofors kommun som lägger ut mest. 2010 spenderade de 7 550 kronor per elev.

Helena Kronvall är kostchef i Hofors kommun och jobbar hårt för att eleverna ska få så bra mat som möjligt.

När GD berättar om den nya skollagen, som från första juli kräver att skolmaten är näringsriktig, förklarar hon att kommunen redan uppfyller de kraven.

– Vi har en kostekonom som gör matsedlar och vi följer Livsmedelsverkets rekommendationer. Under våren har vi även börjat använda ett datasystem där matsedeln läggs in. Ska vi till exempel servera kalops lägger vi in receptet och gör en beräkning av näringsvärdet, säger Helena Kronvall.

De försöker också laga så mycket som möjligt från grunden och försöker även att undvika halvfabrikat.

Trots det når de inte upp till regeringens mål med att minst 25 procent av skolmaten ska vara ekologisk.

– Just nu är bara sex-sju procent av vår mat ekologisk och det är inte så bra. Men vi är med i en gemensam livsmedelsupphandling som inleds 2012 med hela Gästrikland och Hälsingland och vi har satt upp ett gemensamt mål att minst tio procent av all mat ska var ekologisk 2013.

Även lokalproducerad mat är någonting som de jobbar för att införa och Helena Kronvall berättar att de ska satsa på allt från lokalproducerad mjölk och köttfärs till färskt bröd och sylt.

– Det är inte klart med någon producent ännu, vi ställer krav när det gäller maten. Det måste till exempel vara en viss procenthalt av kött i pannbiffen och andra köttprodukter. Där går kvalitet före pris, berättar hon.

När det gäller pengarna så förklarar hon att det inte går så bra för kommunen ekonomiskt och att de inte har några extra bidrag att vänta.

I stället måste de jobba smartare.

– Vi kan till exempel minska svinnet, det kan spara mycket pengar. Vi måste vara mer noggranna med att beräkna antal portioner som ska lagas varje dag. Det kan lätt bli att mycket måste kastas om det visar sig att en hel klass var på studiebesök en dag, men ingen har informerat om det.

Men även om inga nya pengar hägrar, så kommer eleverna i Hofors kommun att mötas av en teknologisk förnyelse när höstterminen börjar – en mobil applikation som eleverna kan ladda ner för att läsa skolans meny två veckor framåt.

– De väljer sin egen skola i applikationen och sedan är det klart. Vi har precis beställt det och ska jobba med att lägga in materialet under sommaren så att det är klart tills terminen börjar, säger hon.

Mer läsning

Annons