Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Lärarlyftet som aldrig lyfte

Hofors var ”bäst i klassen” och utnyttjade minst 89 procent av statsbidraget

Annons

Regeringen miljardsatsning på att fortbilda lärare lyfte aldrig. En tredjedel, eller 10 000, av studieplatserna förblev tomma.
– Kommunerna har varit väldigt slöa, dundrar Lärarförbundets ordförande.

Målet med Lärarlyftet, som den femåriga fortbildningssatsningen kallas, var att 30 000 lärare skulle delta. Nu – på upploppet – står det klart att var tredje plats inte utnyttjats.
Regeringen har avsatt cirka 2,2 miljarder kronor till lärarfortbildningen – pengar som alla skolhuvudmän haft möjlighet att söka av. Men av kommunerna är det ytterst få som använt hela sin pott, visar Skolverkets statistik. 19 kommuner har avstått helt, eller nästan helt.

En del kommuner har valt annan fortbildning, andra har angett olika praktiska eller ekonomiska hinder. Men en röd tråd har varit kommunpolitikernas grad av intresse.
– En politisk viljeyttring har väldigt stor betydelse. Det är svårt att driva igenom fortbildning underifrån, säger Mikaela Zelmerlööw, projektledare vid Skolverket.
Trots utfallet vill hon inte kalla Lärarlyftet för ett fiasko.
– Nej, där man har deltagit har fortbildningen fått precis de effekter man sökte, säger Mikaela Zelmerlööw.

Redan när Lärarlyftet drog i gång hade regeringen aviserat att behörighetskraven på lärare skulle skärpas.
Nu finns den nya lagen på plats, vilket innebär att många lärare behöver läsa in ett eller flera ämnen för att kunna fortsätta på sin tjänst. Mot den bakgrunden är det lite förvånande att så många av Lärarlyftets platser inte utnyttjats, tillstår Per-Arne Andersson, avdelningschef vid Sveriges Kommuner och Landsting:
– Det har ju varit en generös tilldelning av pengar, så det kan man säga. Och det ser inte så bra ut om det finns pengar kvar som inte utnyttjats.

Lärarförbundets ordförande Eva-Lis Sirén skräder inte orden:
– Kommunerna har inte tagit behörighetskraven på allvar tidigare, och när det gäller Lärarlyftet har de varit väldigt slöa – det är inget snack om den saken.
Hon är lika kritisk till det fortsatta upplägget på lärarfortbildningen. Nästa etapp startar 2012, men då utan statligt stöd till lärarnas lön under studietiden.
– Kommunerna har varit slöa, men staten har det övergripande ansvaret för lärarlegitimationen.
– Nu står lärare i valet mellan att inte få legitimation som gäller för den tjänst de haft under lång tid, eller att bekosta utbildningen själv, säger hon.

TT

Mer läsning

Annons