Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Lässvårigheter bland eleverna lärarnas fel?

HOFORS Redan 1999 uppmärksammades hoforselevernas läsproblem och många miljoner har satsats årligen. Ändå har var femte elev fortfarande stora problem att läsa ordentligt och förstå vad de läser. Så mycket som var tredje elev har direkta läs- och skrivsvårigheter.
- Det skulle krävas bättre utbildning av lärarna vad gäller läs- och skrivinlärning, säger skolpsykolog Börje Bertilsson.

Annons
Hofors kommun har årligen sedan 1999 undersökt läskunskaperna hos alla elever i årskurs 2, 4 och 7. Varje år visar resultaten att det finns mycket stora brister i elevernas kunskaper.
Var tredje elev har läs- och skrivsvårigheter trots att det upprättas individuella åtgärdsplaner.
Börje Bertilsson är verkligt bekymrad:
- Vi ser helt enkelt ingen förbättring, säger han.

Kommunen satsar sedan några år nära 7,5 miljoner kronor på barn i behov av särskilt stöd och hjälp. Ute på skolorna finns extra resurser i form av specialpedagoger och arbete bedrivs i små grupper. Ändå är resultaten nedslående. Det enda som uppnåtts med undersökningen är att elever med problem har uppmärksammats, men läsbristerna har inte kunnat avhjälpas.
- Men jag tror att det varit avsevärt sämre, ja rena katastrofen, om vi inte satsat som vi gjort, säger han.
Samtidigt har för lite pengar öronmärkts till träning mot läs- och skrivkunskaperna.
Börje Bertilsson pekar på behovet av mindre grupper i förskola och lågstadiet och en tidig träning i förskolan genom lek med bokstäver och ord. Resurserna finns, men frågan är om de används effektivt.
Han föreslår därför tillsammans med specialpedagog Monica Klaussén att tidigare pilotprojekt på förskolan med läslek utvecklas. I nära samverkan med speciallärare och specialpedagog eftersom den tidiga träningen är så viktig.
- Vi skulle också vilja ha en kortare högskoleutbildning av all personal på förskolorna och i skolan vad gäller läs- och skrivinlärning, säger de båda.

Ett förslag som får stöd från rektorerna. Ingemar Kalén, rektor på Värnaskolorna, tror att en stor del av misslyckandet att nå framgång trots satsningen ligger hos lärarna. De saknar den nödvändiga kompetensen vad gäller läs- och skrivinlärning.
- Visst krävs det också mer resurser, men inte minst fortbildning, betonar han. Ingemar Kalén tycker att läget är bekymmersamt. Trots att man känner till bristerna blir det inte bättre.
Ett par rektorer anger som ett skäl till det dåliga resultatet att många elever i klasserna inte har svenska som modersmål. Något som Börje Bertilsson är medveten om.
- Jag tror att vi ska ge dessa längre tid i förberedande grupper innan de går in i skolan, säger han.
Trots att rektorerna är tveksamma till att testerna görs årligen vill Börje Bertilsson att de bibehålls. De ger en fortlöpande information om läget och är snabba och enkla.
- De kompletterar arbetet med LUS, läsutvecklingsscheman, som finns ute i en del klasser, säger han.

Ulf Granström
026 - 27 75 93
ulf.granstrom@gd.se

Mer läsning

Annons