Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Kyrkan i Ockelbo lär flyktingar att cykla

/
  • Diakonen Stanley Lenell är med och anordnar möten med invandrare på Kyrkans hus i Ockelbo varje måndag. Här med Zahyid Tekle och Sabra Abraha.
  • Stanley Lenell hjälper Nigsty Semere att hålla balansen när hon lär sig cykla.
  • Stanley Lenell hjälper Nigsty Semere att hålla balansen när hon lär sig cykla. Luwan Andemichel ger också lite stöd.
  • Stanley Lenell hjälper Nigsty Semere att hålla balansen när hon lär sig cykla.
  • Luwan Andemichel ser till cykeln inte stjälper när Saba Abraha tar en åktur.
  • Nigsty Semere får hjälp av Mussie Haile när hon ska lära sig att cykla. I hemlandet Eritrea ansågs det olämpligt med kvinnor som cyklade.
  • Mussie Haile lär ut cyklingens ädla konst åt Nigsty Semere.  I hemlandet Eritrea ansågs det olämpligt med kvinnor som cyklade.
  • Stanley Lenell hjälper Nigsty Semere att hålla balansen när hon lär sig cykla.

Svenska Kyrkan i Ockelbo har köpt in ett gäng cyklar och lär nu eritreanska flyktingar att använda dem.
– På ett litet ställe som Ockelbo är det bra att kunna cykla, säger diakonen Stanley Lenell.

Annons

På den frodiga och mjuka gräsmattan vid Kyrkans hus lär sig eritreanska flyktingar att cykla för första gången. De trampar runt buskar och bersåer och när de faller eller krockar väcker det bara muntra rektioner hos dem.

De får hjälp att hålla balansen av någon som springer bakom eller bredvid och håller cykeln på rätt köl. Men så fort de kommit igång med att trampa och fått upp farten släpps taget och de får klara sig på egen hand.

Speciellt hos kvinnorna är aktiviteten uppskattad.

– I Eritrea anses det vara olämpligt för kvinnor att cykla, säger Mussie Haile, en av de manliga eritreanerna som deltar under lektionerna.

Svenska Kyrkan i Ockelbo ger stöd när invandrare lär sig svenska på SFI. Varje måndag har de också träffar med invandrare i Kyrkans hus.

– Invandrare från alla länder är välkomna. Men eritreanerna är mest på bettet, säger diakonen Stanley Lenell.

– Det viktigaste är att de får träffar svenskar så att de lär sig språket.

Under det senaste året har flera eritreaner anlänt till Ockelbo och i dag är de runt 20 personer i kommunen. Många av dem bor i bostäder som tillhört nu nedlagda äldreboendet Vibacka.

Anna-Greta Hofvenstam, volontär i verksamheten, berättar:

– Vi brukar fråga invandrare var de skulle vilja bo om tio år. Många säger då Stockholm. Men eritreanerna vill allihop stanna i Ockelbo.

Det var under en måndagsträff som förslaget om att få lära sig att cykla fördes på tal.

Stanley Lenell köpte ett par cyklar från polisen i Gävle. Han satte också in en annons i Ockelbo-nytt om att församlingen behövde cyklar.

– Folk har både sålt och skänkt cyklar som jag nu håller på att göra i ordning, säger han.

– Om man bor på ett litet ställe som Ockelbo är det väldigt bra att ha en cykel och kunna cykla.

Invandrarna har även, med kommunens hjälp, fått kolonilotter på nio gånger fem meter var. Där ska de snarast möjligt börja odla grödor.

– Våra invandrare vill att det ska finnas svenskar vid kolonilotterna så att de kan integreras och lära sig språket. De kan diskutera vad som kan odlas och dela med sig av erfarenheter. Invandrarna kommer från länder med andra grödor än de vi odlar här, säger Stanley Lenell.

Mer läsning

Annons