Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

TV: Minnet av Kalle lever

/
  • Älgkalven Molle tar för sig av fodret spannmålspellets. 1,5 ton äter de nio älgarna varje månad.
  • Största älgen heter Moltas och väger uppemot 600 kilo.
  • Grenar är mumsmums för älgarna Molly och Molle. Älgtjuren Moltas avvaktar i bakgrunden.
  • Petter och Lars Arkesjö utfodrar älgarna två gånger per dag.
  • Vid entrén står en tre meter hög älg i armeringsjärn som elever på Wij trädgårdar har byggt.
  • Bilden är tagen sommaren 2009. Älgkalven Kalle har precis räddats till livet och följer efter Lars Arkesjö vart han än går. Men snart tar en åklagare beslut om att kalven måste avlivas.

Älgparken i Ockel­bo föder numera upp älgar till andra parker också. Till sommaren öppnas en stugby i parken.

Men ägaren Lars Arkesjö kan inte göra sig kvitt ett minne.

Annons

– Att älgkalven Kalle avlivades var så tragiskt, vi hade väl kunnat få ha honom kvar.

Det var under våren 2009 som en älgkalv hittades irrande utan mor längs en väg i Alfta. Kalven var undernärd och i mycket dåligt skick.

Han fördes till älgparken i Ockelbo där ägarna Lars och Petter Arkesjö med hjälp av medicin och välling lyckades få liv i honom igen.

I tre veckors tid hade de då turats om att vaka över älgkalven i en bod. De sov i en säng och på en madrass med filtar låg kalven, som nu döpts till Kalle, och tog igen sig.

– En gång hoppade Kalle upp i sängen till mig. När han blivit frisk igen följde han mig som en hund vart jag än gick. Ibland puffade han mig med mulen. Då ville han ha välling, berättar Lars Arkesjö.

Fallet rönte stor medial uppmärksamhet när en åklagare tog beslutet att kalven måste avlivas.

Ännu finns den lilla boden kvar i orört skick med sängen och madrassen som Kalle sov på.

– Till och med doften av Kalle har blivit kvar i filtarna. Besökarna frågar fortfarande om honom och vill se boden. Den har nästan blivit som ett museum, säger Lars Arkesjö.

Han har en tjock pärm där han sparat alla artiklar som skrevs om händelsen, främst i Gefle Dagblad och Arbetarbladet.

Älgparken består av 14 hektar inhägnad skogsmark. Ett högt viltstängsel håller rovdjuren borta och ser till att älgtjurar utifrån inte kan ta sig in när älgkorna är i brunst.

Parken ligger på mark som tillhört släkten Arkesjö i hundratals år. Själv bor Lars Arkesjö med familjen i en gammal släktgård i närheten.

– Jag ångrar att jag inte startade älgparken fem år tidigare. Nu finns 35 älgparker i Sverige. Vår park är inte så unik längre.

När GD gör ett besök i parken har temperaturen sjunkit till tio grader minus, snön vräker ner och det blåser isande kallt.

Älgarna ligger nästan osynliga på den snöiga marken.

Oändligt långsamt reser de sig en efter en och står länge alldeles stilla innan de i sakta mak börjar bege sig till platsen för utfordringen.

– Älgar har svårt att hitta föda när det är vinter. För att spara energi rör de sig därför väldigt långsamt, säger Lars Arkesjö.

Utfodringen sker vid byggnader som uppförts i gammal, lite ovårdad stil. Greppet är medvetet med tanken att de ska smälta in i skogsmiljön.

– I skogen ska det vara ruffigt och inte modernt, säger Lars Arkesjö.

Från början fanns tre älgar i parken. Numera varierar antalet beroende på hur många kalvar som fötts.

För tillfället är de nio som delar på cirka 1,5 ton spannmålspellets i månaden.

Lars och Petter Arkesjö föder också upp och säljer älgar till andra parker i Sverige.

– Djurparkerna vill ha våra älgar. De har bra gener och växer fort, förklarar Lars Arkesjö.

Sonen Petter är extra glad den här dagen eftersom han precis fått muntligt besked om att han tilldelas EU-bidrag för den stugby som han på egen hand byggt sedan juli 2010. Avlopp är draget till de fyra stugorna, likaså el och vatten.

Han har till och med låtit anlägga en helt ny väg dit.

– Jag har fått hjälp av vänner och familjemedlemmar. Stugbyn har jag jobbat med på fritiden, därför har det tagit så lång tid.

Stugbyn ligger cirka 100 meter bort från parken. Tanken är att öppna en ny inhägnad mellan stugorna och älgparken så att gästerna kan sitta på verandan och titta på djuren.

– De som bor här ska kunna se älgar hela tiden. Jag ska ha bastu och badtunnor. Även när gästerna sitter i badtunnorna ska de kunna titta på älgarna, säger Petter Arkesjö.

Mer läsning

Annons