Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Dag ett i rättegången om högbomordet

/

Högg den 41-åriga kvinnan ihjäl sin pojkvän i berått mod? Eller var det, som hon själv hävdar, självförsvar? I dag startade rättegången.

Annons

I dag hölls den första av tre rättegångsdagar i det så kallade Högbomordet, under natten till midsommarafton den 22 juni.

Bland annat är det meningen att den mordåtalade kvinnan ska ge sin version om varför hon tog livet av sin nyblivne 49-årige sambo.

I förundersökningen har hon berättat att pojkvännen, sedan de blev tillsammans 2010, ska ha misshandlat henne psykiskt och fysiskt.

Det är även meningen att offrets barn, som står som målsägande ska höras.
GD rapporterar.

16.52
Rättegången bryts för dagen och återupptas klockan nio i morgon bitti.

16.47
I första förhöret, som hölls på midsommarafton med en Södertäljepolis, har kvinnan enligt utskriften pratat om att dådet var en hämnd.
- För alla gånger som han slagit mig, så kanske att det var så. Men jag skulle vilja höra inspelningen av förhöret, säger kvinnan som menar att hon inte minns ordvalet.
Åklagaren: - I det första förhöret finns inga uppgifter om ett strupgrepp?
- Nej, för jag ville bara förtränga allt som hade hänt, säger kvinnan.

Åklagaren pressar på om tidigare, påstådd misshandel från mannen.
- Han kunde bara oprovocerat slå till mig. Ibland var han nykter, ibland full. Ibland var det på lek ibland på allvar. Jag har inte velat prata för mycket om det här av hänsyn mot hans barn. Han kunde vara ett monster men han kunde även vara en underbar människa, säger kvinnan.

Kvinnan har extremt svårt att ge konkreta exempel på situationer där hon misshandlats. Hon nämner slag på kinden. Men det blir inte mer detaljerat än så. Och till slut ber till och med kvinnans advokat henne att hon ska svara på frågorna.

16.30
Åklagaren pressar kvinnan om hennes "minnesförlust", då allt ska ha blivit svart.
- Som en rullgardin drogs ner, säger kvinnan.
Blodiga fotavtryck i vardagsrummet har analyserats, och med hög sannolikhet bedömts komma från kvinnan. Men alla avtrycken är inte analyserade.
- Det där avtrycket tillhör inte mig. Jag har inte en sådan tå, säger kvinnan om ett av avtrycken.

Åklagaren: - Vad kände du när du högg honom i halsen?
- Förskräckelse, panik. Jag har sagt i förhör att jag inte tänkte något, men jag tror jag hade tusen tankar.
Domare, Anita Wallin Wiberg, blir otålig och bryter in:
- Det är totalt ointressant vad du har sagt i förhör, du ska berätta här och nu om vad du tänkte.

Åklagaren: - Varför tog du kniven och högg honom?
- Det var inte meningen överhuvudtaget. Jag ramlade över honom.
Åklagaren nämner de övriga skadorna, bland andra djupa knivhugg i mannens bröst.
- Det är bara panik, bara vild fäktning.

Åklagaren: Men är det här saker du minns, eller slutsatser efter att du läst om skadorna?
- Det är jättesvårt att säga, det har gått tre månader nu. Jag bara fäktades.
Åklagaren: - Har du i samband med fäktandet huggit i hans kropp?
- Ja, han var så nära att jag fick kroppskontakt. Det var fem hugg, men jag har inga bildminnen.

16:02
Åklagaren: - Varför ringde du inte ambulans?
 - För att jag vet att det är de sista andetagen som låter på det viset.
 Men du kollade inte hans puls?
 - Nej.
 Kvinnan berättar att hon bara tänkte på att samla ihop barnen, åka till Stockholm, lämna ifrån sig barnen och anmäla sig själv.
 - Jag tog även en bild på honom, för jag är van vid att folk inte tror mig.

15:59
Ulf Back frågar varför kvinnan tog med filékniven in i vardagsrummet.
- För att visa upp den helt enkelt, svarar kvinnan.

 Ulf Back:
- Du var inte orolig på något vis att ta med kniven in i vardagsrummet?
- Nej, jag tänkte inte så.

Kvinnan berättar om halsgreppet.
 - Det är det här greppet som ger mig panik. Jag vet inte vad jag tänker, säger hon och berättar om hot från mannen:
 - Han säger: "jag kommer bli den första som dansar på din grav". Och jag har berättat tidigare att jag funderat på att ta livet av mig, och då har han sagt: "se till att jag får den första inbjudan till din begravning".

Kvinnan säger att hon "ramlade" över mannen.
 - Jag vet inte om jag ramlade på något, det är jättesvårt att veta, säger kvinnan och låter för första gången upprörd.
 - Det är det enda jag minns: att jag ramlar ner med kniven på hans sida.
 Åklagaren: - I halsen?
 - Mmm.
 Åklagaren: - Vad är nästa minnesbild?
 - Han kommer efter mig, men det är svart. Det är bara känslan av att han kommer efter, av panik. Att nu gäller det livet. Första minnesbilden efter hugget är när jag ser honom segna ner på golvet.
 Åklagaren: - Kan du berätta hur det går till?
 - Han säger: "nej". Och han vänder och vrider sig. Och jag fattar inte: vad hände? Men sedan ligger han där och jag ser... om det är blodet jag ser.
Du kan fortsätta.
 - Han snarkar och jag vågar inte gå fram. Jag är fortfarande livrädd att han ska komma efter mig. Så han rosslar efter snarkningarna, och det rosslet har jag hört förut efter en bilolycka, och det är sista andetagen som låter på det viset.

15:46
Mannen gick sedan och lade sig på soffan, medan kvinnan gick in på toaletten och "facebookade".
 Vid tvåtiden på natten gick hon ut från toaletten, och ner i köket för att skära upp en melon till lunch åt ett av barnen dagen efter.
 Hon tog en filékniv.
 - Jag gick in till honom och frågade om jag kunde använda den till att skära melon. Och han bara suckar. Och sedan kommer slagen igen och han hotar med att döda mig.
Sedan ska mannen ha tagit ett enhandsgrepp runt hennes strupe. Kvinnan fnissar lite när hon ska demonstrera greppet på sin advokat

15.41
Barnen går och lägger sig. Och paret fortsätter sitt gräl i köket.
- Det är efter midnatt när vi sitter och diskuterar i köket. Han är väldigt svår att få på bra humör när han är tjurig, men jag är envis också. Jag säger att vi ska fixa det här.
Åklagaren: - Men tidigare på kvällen säger han att ni ska separera, och att du ska flytta ut. Fortsätter ni prata om det?
- Nej, det är mer att han säger att du ska lyssna, lyda och lära.
Hon säger att han slog henne.
- Han ger mig örfilar. Som en markering att det är han som bestämmer. Men jag vänder andra kinden till, jag har gjort det alldeles för länge, säger kvinnan.

15.35
Tjafsen: om matkvitton, trädgårdsmöbler, mopedåkning blev intensivare efter middagen och kvinnan bad ett av sina barn att springa iväg och hämta mannens dotter, eftersom hon hade en lugnande inverkan på sin pappa.
Dottern ska ha pekat på ölen när hon kom tillbaka till stugan:
- Hon sa: "pappa jag tycker inte om att du gör så här, det är ölens fel". Men han bara plockade upp en ny öl och började dricka. Och så gick han ut och ringde upp sin förra fru. Jättetragiskt. Jättesorgligt, verkligen, säger kvinnan.

15.29
- Han hade lovat att göra något åt sitt problem, säger kvinnan.
- Vad då för problem? frågar Ulf Back.
- Det här med ölen, att han skulle skära ner på den.
Kvinnan hade varit i stugan med sina barn sedan kvällen innan när hennes pojkvän dök upp på torsdag eftermiddag, den 21 juni.
- Han kom och lassade av två flak med öl.
Mannen hämtade sedan sin dotter. När han kom tillbaka ska han ha tittat på hennes matkvitto, och blivit arg för att hon köpt läsk istället för billigare saft.
- Jag sitter och rensar rabatten och buskarna hela eftermiddagen.

- Jag hade varit hos grannen tidigare och de hade frågat om trädgårdsmöblerna och en stereo, och jag tänkte det är jättebra för den kan barnen ha på loftet.
Hon visste inte riktigt var hennes pojkvän höll till.
- Men det var ju Sverige-Portugal, så han tittade väl på matchen.
Efter middagen, som hon beskriver som trevlig, blev det tjafs om att ett av barnen åkte moped utan hjälm mot skogen.
Berättelsen låter något rörig.
- Jag märker att jag drar iväg nu, och jag som hade satt upp stolpar, säger kvinnan.

15.17
Nu ska den mordmisstänkta kvinnan vittna. Hon träffade mannen hon skulle komma att döda under 2010.
- Den 15 juli träffades vi på en räkbåtskryssning, säger kvinnan med stadig röst.

Om köpet av stugan i Högbo, där de planerade att bo:
- Vi skrev papper på den i augusti 2011, med inflyttning första oktober. Sedan gjorde han bort sig den 11 september. Jag vet inte varför jag gick tillbaka till honom, men jag tyckte ju om honom, säger kvinnan.

15.12
Dottern lydde pappans uppmaning och stängde av mobilen. Dagen efter bråket hade hon ett flertal missade samtal från den mordmisstänkta kvinnan.
Hon begav sig hem till pappan.
- Det första jag såg var att han hade satt upp plast för rutan. Han såg helt förstörd ut, med rödsprängda ögon och låg och sov på soffan. Jag frågade vad som hänt, säger dottern.
- Han förklarade lugnt att de hade börjat bråka och att han hade gått och lagt sig för att sova. Hon hade åkt in på stan och sedan kommit tillbaka med polisen och sa att han hade hotat henne till livet. Han berättade att hon hade kommit tillbaka tre, fyra gånger med taxi och polis. Kommit instormandes. Och så sa han att hennes "jävla dator" hade varit i vägen och att han blivit så himla förbannad att han kastade ut den. Och då hade hon försökt ta sig in och slagit sönder rutorna, säger dottern.

15.06
Rättegången återupptas.
Offrets andra unga dotter, som dock inte var med i Högbo under tiden för dådet, vittnar.
- Jag har träffat henne flera gånger i Stockholm och när hon varit hos pappa.
- Vad har du för uppfattning om din pappas förhållande med (mordmisstänkts namn)? frågar åklagare Ulf Back.
- Fram till september förra året tyckte jag att hon verkade snäll, lite blyg och tillbakadragen. Det märktes att han tyckte om henne och jag trodde verkligen att hon tyckte om honom också.

Dottern berättar nu om den 11 september, som resulterade i att hennes pappa dömdes för att ha förstört kvinnans dator. På natten befann hon sig i sin mammas hus i Gävletrakten.
Då ringde plötsligt kvinnan till hennes mobiltelefon.
- Pappa och hon hade bråkat och hon ville komma hem till min mamma, och antingen sova hos oss eller ha pengar till resa hem.
Samtalet förvånade dottern och hon ringde upp sin pappa.
- Han var jätteledsen. Sedan frågade han hur jag visste att det varit bråk, och jag berättade att hon hade ringt mig.
När hennes pappa fick höra om samtalet gav han henne ett bestämt råd.
- Han sa "jag vet att du bryr dig om henne och mig. Men jag är din pappa och vill dig väl, nu stänger du av din mobiltelefon och låser alla dörrar och jag ringer dig i morgon bitti". Samtidigt grät han, jag kanske har sett honom gråta två gånger någonsin.

14.25
Rätten tar paus i tio minuter. Därefter borde det vara dags för den misstänkta kvinnan att vittna.

14.23
Ett senare videoförhör med offrets dotter spelas upp (dottern är alltså i tidiga tonåren). Hon vill lämna en ny uppgift om kvällen den 21 juni till förhörsledarna.
- Han sa till henne att hon skulle få flytta ut eller betala hyra för båda, säger dottern.
Även den misstänkta kvinnans barn ska ha varit på plats och hört uttalandet.
- Jag tänkte att han bara sa så för att han var arg, för jag visste ju att han tyckte om henne.
Förhörsledaren: - Men det är första gången du hör att han inte vill bo ihop med henne längre?
- Ja.

14.15
Dottern berättar att hon inte upplevt sin pappas relation som bråkig, att hon inte varit med om några större gräl.
- Men min syster sa att (namnet på den misstänkta) kastade sönder ett fönster i pappas hus när han hade förstört hennes dator (händelsen från september förra året som resulterade i att pappan dömdes för skadegörelse).

13.49
Den misstänkta sitter med händerna knäppta i knäet. Hon tittar överallt utom på storbildsskärmen framför henne - på vilken dottern till mannen hon haft ihjäl vittnar.
Plötsligt ser det ut som hon ska dråsa till och hon klipper med ögonlocken. Men sen börjar hon ändå titta på skärmen med rynkad panna.
Förhörsledaren frågar hur dotterns relation med den misstänkta har varit?
- Den har varit bra, jag tyckte om henne, säger dottern.
Under skärmen, mellan åklagare och målsägandebiträde, sitter dottern och lyssnar på sitt eget vittnesmål tillsammans med sin syster.

13.38
Dottern berättar att hennes pappa blev förbannad över trädgårdsmöblerna. Den misstänkta kvinnan hade fått dem av grannen, och tackat ja. Men pappan tyckte möblerna var skräp som grannen prackat på dem.
De satt i vardagsrummet när dottern kom dit under kvällen den 21 juni.
- Han höjde rösten när han tyckte hon avbröt, säger dottern.
Vad var det mer än trädgårdsmöblerna som de bråkade om?
- Det var ju att han tyckte att vi skulle dricka saft, men hon hade köpt läsk.
Hur var tonläget?
- Hon var helt lugn. Och pappa, när han inte fick tala till punkt, höjde rösten lite grann bara.

Du sa att din pappa blev konstig när han drack alkohol, när du kom hem på kvällen, hur var han då
- Han var inte borta... utan mer konstig.

13.30
Rättegången återupptas.
Ett videoförhör med en dotter till offret från den 9 juli spelas upp.
Förhörsledaren: - Det är en väldigt tragisk händelse du drabbats av, men berätta om den här torsdagen...
Dottern vaknade av att hennes pappa ringde vid halv tolv.
Han hämtade henne och de begav sig till stugan i Högbo. Under kvällen begav hon sig till en vän. Men snart kom en son till den misstänkta kvinnan förbi.
- Han ville att jag skulle följa med eftersom de bråkade. Om trädgårdsmöbler och läsk.
Hon följde med till stugan. Och tjafset fortsatte framför barnen.
- Min pappa kan bli så konstig när han dricker.
Halv elva på kvällen hade läget lugnat sig. Hon begav sig på nytt hem till kompisen. Då ringde den misstänkta kvinnan och ville att en av hennes döttrar skulle följa med och sova hos kompisen.
Mitt i natten ringde den misstänkta kvinnan på dörrklockan.
- Hon skulle hämta sin dotter och hon verkade helt lugn.

När hon dagen efter kom tillbaka till stugan stod en Saab parkerad utanför och poliser höll vakt. Stugan hade blivit en brottsplats.

11.41
Kvinnans advokat Slobodan Jovicic tar till orda:
- Min klient har utsatts för verbala kränkningar, hot och våld, och hennes pojkvän har tydligt anspelat på hennes ekonomi. Hon har varit i beroendeställning till honom, säger han och fortsätter:
- I hennes historia finns en bakgrund med två år av våld och kränkningar mot henne. Händelsen den 11 september berörde henne starkt (då mannen fälldes för skadegörelse efter att ha haft sönder hennes dator). Hon blev utkörd, fick ta sig till Gävle centralstation och tigga skjuts till Stockholm.

Om gärningsdagen, den 22 juni:
- Han har varit missnöjd med i princip allt hon gjort. Gått igenom hennes kvitton, kritiserat henne för att ha köpt för dyra varor, att hon haft kontakt med grannar. Det kulminerar med att han förtär allt mer alkohol. Hon gör ett sista försök att bli sams med honom när han är i soffan. Då uppstår en ny situation med våld och hot. I samband med att han greppar hennes hals tar hon kniven, och därefter utövas våldet från hennes sida, säger advokaten.
- Handlandet efter händelsen är en kombination av irrationella och rationella beslut.
Advokaten avslutar med att hänvisa till ett sekretessbelagt rättsintyg.
- Det visar att min klient har väldigt särskilda förutsättningar som så klart färgar av sig när sådant här uppstår.

Rätten tar paus för lunch. Därefter är det dags för kvinnan att vittna.

11.25
Förhandlingen är åter offentlig.
Åklagaren konstaterar att den tekniska undersökningen och blodstänksanalysen visar hur kvinnan tog livet av sin pojkvän.
- Hon har uppenbarligen stått med kniven i handen, där du har droppet från den, säger Ulf Back.

10.20
Åklagaren ska visa bilder från obduktion och begär stängda dörrar, vilket beviljas av domare Anita Wallin Wiberg.

10.19
Under tiden i häkte har kvinnan skrivit brev till folk, åklagaren nämner ett av dem.
Kvinnan skrev till sin gamla chef:
"Tack för kniven. Den funkade".
Filékniven som användes vid dådet var en julklapp från arbetsgivaren.

10.05
Åklagare Ulf Back går runt i rätten och visar upp den typ av filékniv som användes, den riktiga är avbruten. Först får nämndemännen se den, sedan kvinnan - inget i hennes uppträdande avslöjar vad hon tänker.

09.58
Genom blodspåren har teknikerna kartlagt mannens rörelsemönster efter attacken i stugan. Hur han stapplat runt, mot altandörren där han stått i kortare tid än en minut, sedan rundat bord och gått runt lite mer innan han tagit bort handen från såret i halsen och fallit ihop på vardagsrumsgolvet.

09.53
Det har bara handlat om blod i tio minuter. Stänk, droppar, blodiga fotspår, besudlingar, levrat blod. Ulf Backs grundliga genomgång av blodspåren stämmer alltså inte med kvinnans berättelse.
Kvinnan verkar lyssna uppmärksamt, men visar ingen känslomässig reaktion.

09.42
Enligt kvinnan ryggade hon tillbaka, backade efter att ha huggit mannen över hela kroppen när han befann sig i soffan. Men spåren stämmer inte med kvinnans berättelse.
Blodiga fotspår fanns precis intill mannens kropp, när han hittades. Bredvid fanns även blodspår som visade på ett droppande föremål som riktats neråt, som från en kniv.
Som att kvinnan stått bredvid mannen och betraktat hans dödskamp.
Mannen tycks även ha rumlat runt i stugan då blodiga handavtryck fanns på altandörren.

09.37
Ulf Back högläser ur det tekniska protokollet:
- Den döde mannen låg på mage med benen under sig, säger han, och kvinnan visar ingen märkbar reaktion.
Hon växlar mellan att sitta med armarna i kors, eller med armbågarna som stöd mot bordet. Hon sneglar mest ner i advokat Slobodan Jovicics pärm, när han följer åklagarens beskrivning av den kriminaltekniska undersökningen.
Hon ger intryck av att vara lugn.

09.30
"Jag tror jag dödat en människa i dag"

Ulf Back spelar upp larmsamtalet till SOS som kvinnan gjorde efter att hon lämnat av barnen i Stockholm.
Kvinnans röst låter väldigt lugn och avslappnad, ungefär som att hon beställer en taxi istället för att berätta att hon tagit livet av en människa.

Kvinnan: Hej, jag tror jag dödat en människa i dag.
Operatören: Tror du? På vilket sätt då vilken adress är du på?
Kvinna: Han som jag dödade är i Högbo,
Operatören: Varför tror du att du dödat honom?
Kvinnan: Därför att jag, han tog i mig och jag fick panik och visste inte vad jag skulle göra riktigt.
Operatören: Vad gjorde du?
Kvinnan: Jag tog en kniv helt enkelt, och stack den i honom.
Operatören: Jag kopplar dig till polisen
Kvinnan: Ja, gör det.

09.24
Ulf Back tänker gå igenom själva dådet bakom lyckta dörrar. Men i allt väsentligt handlar det om att kvinnan med en filékniv huggit av offrets halspulsåder, och huggit honom djupt i bröstet och över andra delar av kroppen.
Kvinnan hämtade de små barnen från stugans sovloft, sedan iväg till huset där en äldre dotter sov över, sedan till Stockholm.

09.18
Den 21 juni var kvinnan och hennes tre barn, tillsammans med mannen och ett av hans barn, i stugan. Under dagen hade hon forslat dit sitt sista flyttlass. Men efter en dag fylld av konflikter, hade pojkvännen sagt att han ville separera, att hon inte längre skulle få bo i huset som hon lämnat jobb och hem i Stockholm för.

09.14
Ulf Back berättar om bakgrunden. Den mordmisstänkta kvinnan och offret blev ett par under 2010. Förhållandet har varit turbulent.
I höstas polisanmälde kvinnan mannen för misshandel och skadegörelse, efter att han ska ha gett sig på henne och slagit sönder hennes dator.
Kvinnan drog tillbaka anmälan om misshandel men mannen dömdes för att ha dragit ner och sparkat sönder datorn.
Därefter, har kvinnan berättat i förhör, bröt paret upp. Men de blev sedan tillsammans igen och bestämde sig för att köpa den lilla, idylliska stugan i Högbo.

09.10 
Rättegången inleds med parternas yrkanden.
- Jag yrkar ansvar för mord, säger åklagare Ulf Back.
- Hon vidgår gärningen men bestrider ansvar då hon agerat under nödvärd, svarar kvinnans advokat, Slobodan Jovicic.

Mer läsning

Annons