Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

De firar jul på jobbet

/
  • Julstämning i räddningstjänstens bilhall i Sandviken. Mats Carlsson, Thomas Andersson, Nisse Nordin och Lars Wallin ser till att lamporna i julgranen lyser. Att fira julafton på räddningsstationen har blivit en vana. Foto: Gun Wigh

SANDVIKEN Julafton på arbetet är inget nytt för räddningstjänstens personal. Och inte för mannarna på Sandvik heller. Gefle dagblad har besökt de som jobbar när du firar.

Annons
- Nog har jag väl arbetat 25 av de senaste 30 julaftnarna, säger Nisse Nordin i Sandviken. Så det börjar bli en viss vana.
På räddningsstationen i Sandviken finns personalstyrkan på sex man. Skulle det hetta till finns sju man på stationen i Gävle och dessutom finns flera deltidskårer att kalla in.
I fjol var det också några större bränder i Gävle.
- Men jag tror att familjerna idag har bättre koll på sina stearinljus, menar Nisse Nordin.
Vad händer på en räddningsstation en julafton?
- Inget speciellt, säger Lars Wallin, brandmästare för julaftonsgänget. Vi har ett rullande schema och det finns alltid saker som måste göras. Vi sköter själva reparationerna av utryckningsfordonen och vi tvättar bilarna med jämna mellanrum.
Men det finns också livsviktiga saker som måste göras.
- Julcupen i innebandy, säger grabbarna och skrattar glatt. Här är allt tillåtet utom att göra en så kallad Pullik-stopp av bollen.

Det här måste förtydligas. "Pullik" Brodin är en legendarisk idrottsledare i Sandviken som debuterade för SAIK i bandy som 32-åring. En Pullik-stoppning är att innebandybollen stoppas med handen. Det är i stort sett det enda som inte är tillåtet.
Familjen blir naturligtvis lidande av att pappan inte finns i hemmet under en av årets största helger.
- Visst kan det väl bli lite gny, men samtidigt vet vi i ett tidigt skede att vi måste arbeta under julhelgen, säger Mats Carlsson, far till tre barn. Det är väl framförallt lillpojken på åtta år som tyder det är tråkigt att pappa inte är hemma. De äldre barnen är så pass vana att de inte bryr sig. Sedan kan man också lägga in om semester och hoppas på turen att få den beviljad.
Den här räddningsstyrkan går på sitt skift på julaftonen klockan 18 och har sedan sitt skift till åtta på juldagsmorgonen. Men redan sex på juldagskvällen träder de åter in för att göra sin plikt.
- Vi hinner inte vara hemma speciellt länge på juldagen, säger Mats. Och det här gänget kommer från många olika platser.
Själv bor Mats i Österfärnebo. Thomas Andersson bor i Långshyttan, Lars Wallin i Hofors, Janne Johansson i Åshammar, Mats Ytterbom i Forsbacka och så ende Sandvikenbon Nisse Nordin.

På juldagen ska också gamle Brynässpelaren Stefan Lundquist från Avesta jobba.
- Ibland funderar man om det är någon mening med att åka hem, säger Thomas Andersson. Restiden blir nästan två timmar tur och retur.
Förr om åren har räddningsgängen under julhelgen fått lite presenter som chokladaskar och fruktkorgar. Men det är borttaget.
- Vi får 90 kronor var att köpa julmat för, säger Lars Wallin. Det blir 500 kronor för vårt gäng och då kan vi köpa lite extra gott.
Ett extra lönetillägg blir det också för de som arbetar julafton, nyårsafton och övriga aftnar. Det rör sig om ungefär 800 kronor extra.

En smyckad plastgran på en avsats. Mer julafton än så blir det inte på Band på Sandvik.
- Det lär inte komma fram nån tomte i nåt hörn, säger Åke Karlsson.
Han är en av de som jobbar i jul.
Vid slutet av Härdlinje 421 står Christer Herou i smutsig grå T-shirt. I öronen sitter gula öronproppar som skydd mot det ihärdiga monotona bullret från maskinerna. Bakom honom finns mängder av tjocka rullar av tunna band. Det luktar metall.
- Mekanolåda, säger fotografen.

Längre bort vid ugnen ändskrotar Åke Karlsson skadade band. Görs det inte i tid går bandet garanterat av längre fram i processen, förklarar han.
Både han och Christer Herou jobbar femskift som bandhärdare. I år är det deras tur att jobba på julaftonskvällen. Passet startar klockan två på eftermiddagen och slutar strax före tio. Det är inget särskilt med det. De har länge varit inställda på att jobba jul.
- Det blir som en vanlig arbetsdag om det finns någon körning. Vi går ju inte här och lider, säger Åke Karlsson.
Om de inte kan fira jul på julafton får de ju göra det en annan dag. Den 27:e blir det julafton hemma hos Åke. Det går bra nu när barnen är vuxna.
- Hade man haft småbarn hade det varit skillnad, säger han.
Det här året har ändå varit lite speciellt. De har lyckats pricka in varenda storhelg. Och det är inte för pengarnas skull som de jobbar, försäkrar de.
- Det ger inte mycket mer än en vanlig söndag, säger Åke Karlsson.
Ett slammer hörs när det cirka tre decimeter breda bandet går av och meter för meter matas ut på det silvriga golvet av metall. Christer Herou plockar upp ändarna och svetsar samman det igen. När det är klart rullar bandet upp sig i änden av maskinen. Efter att ha genomgått flera faser av upphettning och avkylning är det nu färdigt att skickas vidare. Cirka 180 ton i veckan produceras här. Band som sedan används i kompressorer och som stötdämparstål.
Att vara bandhärdare förr betydde en hög status bland kollegorna.
- Då var man kung, säger Åke Karlsson.
I dag turas de om med uppgifterna. Arbetet är mer varierat.

Många svenskar njuter av årets långa julledighet. Men nationalekonomer är oroliga för att alla lediga dagar kring jul kommer att drabba den svenska ekonomin. När du ätit din julskinka och klappar dig på magen ska du veta att de finns de som håller hjulen snurrande. På nyårsdagen jobbar Åke Karlsson och Christer Herou förmiddag.

Jörgen Larsson
026- 27 75 96
jorgen.larsson@gd.se

Johan Pihlblad
026- 27 75 92
johan.pihlblad@gd.se

Mer läsning

Annons