Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Fullt hus för Kallifatides

/
  • Theodor Kallifatides utfrågad av Gunnar Westberg fyllde ljussalen i biblioteket till sista plats.

Theodor Kallifatides, 71, fängslade besökarna med sina berättelser från livet och varför hans föräldrar betytt så mycket för hans framgång.
– Pappa lärde mig att en Kallifatides ger sig aldrig och det har jag inte gjort.

Annons

Ett hundratal personer kom till Sandvikens bibliotek för att lyssna på författaren Theodor Kallifatides. Som utfrågare fanns Gunnar Westberg och mötet hade fått titeln Den långa resan. Från debuten med diktsamlingen Minnet i exil har det främst blivit romaner även om han hunnit med tre kriminalromaner.

Det blev också en resa där Theodor Kallifatides fick beskriva sin barndom och sina föräldrar och han berättade att alla sina böcker har han fått från sin mor.

– Att hon är död har jag inte förstått än och jag vet inte om jag ska fortsätta skriva.

Berättelserna om sina föräldrar tycker han är viktiga och ett sätt att hedra den generation som byggt upp vårt samhälle med energi och kärlek. Han berättade att hans far som var lärare blev fängslad av nazisterna och utsattes för en omfattande och grym tortyr. När han befriades efter fem år av Röda Korset fick han ett matpaket. Efter 20 mil till fots kom han hem och matpaketet hade han inte rört, det skulle barnen ha. Något som visar på kärlek och omtanke. Gunnar Westberg påpekade att i en av böckerna skriver Theodor Kallifatides om sin far, att Gud inte gör sådana människor längre.

Berättelsen om morfar som tolkade åt en tysk officer fick många att dra på munnen. Hans morfar kunde inte ett ord tyska, men tolkade fritt ur hjärtat då tysken inte heller kunde grekiska. Något som Theodor Kallifatides ansåg väl kunde stämma in på honom själv.

– Jag har alltid trott att jag kan lära mig allting och det är en underbar tro som hjälpt mig mycket genom livet.

Han berättade om sina första stapplande steg då han kom till Sverige 1964. Det var en svår tid där han lärde sig svenska på egen hand genom att låna teaterpjäser av Strindberg. Sedan fick han med en svensk-engelsk och engelsk-grekisk ordbok kämpa sig igenom texterna. Han hade som mål att lära sig 75 nya ord om dagen, han lärde sig nya ord genom att titta i skyltfönster. Det gjorde att han försökt köpa rea ett par gånger när han skulle ha nya skor, då det stod rea vid skorna.

Han fick börja studera på universitetet med sitt grekiska studentbetyg som grund, men det krävdes dispens. Han fick dispens då kvinnan som såg betyget, men inte förstod något, frågade om det var bra, och fick ett jakande svar

– Det var första gången som en vilt främmande människa gett mig sitt förtroende.

På universitetet läste han filosofi och var under många år filosofilärare vid Stockholms universitet. Han beskrev att den bestående lektionen i livet är att ge varandra tillit, för det innebär att vi kan så mycket mer om någon tror på det. Theodor Kallifatides berörde sin politiska solidaritet där han anser att den politiska grundtanken måste vara solidaritet.

– En politik utan solidaritet är en politik utan kärlek, underströk han.

Den sista frågan: Tror du på Gud? var inte en enkel fråga. Marinerad i kristendom under sin barndom kunde han inte svara på om han tror på en Gud, men att han definitivt är en kristen.

Mer läsning

Annons