Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Kampanj mot vind-snurror

/

Utbyggnaden går fort. Men motståndet börjar hinna ikapp.
En nystartad kampanj leder tankarna till kärnkraftmotståndet på 80-talet.

Annons

De som bor på landet märker det först. Här och var dyker de väldiga vindsnurrorna upp. De inte bara förändrar landskapsbilden totalt, många upplever ljudet från rotorerna som störande.

Och utbyggnaden ska gå fort. 2009 producerade vindkraften i Sverige 2, 5 terrawattimmar el. Det motsvarade bara två procent av all elproduktion.

2020 vill regeringen att vindkraften har femdubblats, och producerar tolv terrawattimmar per år.

För att klara det måste ett stort kraftverk uppföras varje dag, året om.

Energipolitiken har en parallell med rovdjurspolitiken. Besluten fattas långt i från dem som i första hand berörs.

Men medan rovdjursdebatten präglas av starka lokala intressen, som lyckats göra sin stämma hörd, har vindkraftindustrin inte behövt bekymra sig över välorganiserat motstånd.

Fram till nu. Föreningen Svenskt Landskapsskydd får allt fler lokalföreningar. Senaste kampanjen, ”Vindkraft – nej tack” har en knapp som designats att likna den klassiska nej-knappen från kärnkraftomröstningen.

Och allt oftare stöter vindkraftindustrin på patrull. Sedan 2009 har varje kommun vetorätt. En enskild kommun är lättare att påverka än riksdagen.

Hittills har 280 vindkraftverk runtom i landet stoppats och kan följas av 780 andra, enligt vad branschorganisationen Svensk vindenergi bedömer.

Ockelbo har valt en annan väg. kommunen sa ja till att bygga de 23 vindsnurrorna nära Ulla Hammarströms hus.

Regeringen uppges också vara på väg att avskaffa den kommunala vetorätten just vad gäller vindkraftverk.

Mer läsning

Annons