Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Minkfällorna lämnas inte ifred

/
  • En lång låda med hål i ändarna där minken kan gå in för att ta betet.
  • I Dalälvens forsar vid Sevedskvarn söder om Gysinge har Per Ove Hellblom sina fällor som tyvärr inte lämnas i fred.
  • Längs stranden undanskymt, gärna under kanten på ett isblock, vandrar minken och här är det en lämplig plats att placera fällan, anser Per Ove Hellblom

Minken tillhör inte vår naturliga fauna och är ett effektivt rovdjur på kräftor, fågelägg, fågelungar och bäcköring. Därför är fångsten av mink viktig, men fällorna lämnas tyvärr inte i fred.
– Det här gör vi för att behålla en artrik natur, säger Per Ove Hellblom, som fångar mink vid Dalälven.

Annons

Ett stort projekt pågår sedan i höst med att aktivt arbeta för att behålla en artrik fauna i våra våtmarker och vattendrag. Projektet som sker i nära samarbete med jaktföreningar och fiskeföreningar har som ett mål att minska minkstammen. I första hand decimeras stammen genom fångst, men också genom jakt där det är möjligt.

Alla fällor som används är konstruerade för att effektivt döda minken när den går in för att ta betet. Fällor är typgodkända och testade så att minken ska dö snabbt. Ett problem för projektet har varit att folk inte lämnar fällorna i fred. Antingen slängs de i vattnet eller göms undan. Av de fyra fällor som Per Ove Hellblom haft ute vid Dalälven har två försvunnit helt och en hittade han undangömd.

– Jag tror att man inte förstår nyttan med det vi gör, säger han.

Per Ove Hellblom tycker att det är ett angeläget projekt då minken är en effektiv predator både på vattenlevande och landlevande djur. Det är gott om mink längs älven och han ser nästan alltid spår och ofta mink i vattnet eller på stranden.

Han berättar att minken är en nordamerikansk art som kommit till Sverige genom pälsuppfödare på 1920-talet. Djur har smitit och även medvetet släppts ut och i dag är minken etablerad i hela landet. I Nordamerika är minkens naturliga föda bisam, men den saknas i våra trakter. Att minken blivit så framgångsrik hänger samman med att den har lätt för att anpassa sig till olika vattennära miljöer.

– Minken är en effektiv jägare som tar mycket fågelägg och fågelungar. Värst är det för markhäckande fåglar ute på öarna, säger han.

När minken kandödar den betydligt fler djur än den kan äta och minken är en svår skadegörare på både kräftor och laxfiskar.

Minken anses lätt att fånga i fällor, mycket beroende på att den är nyfiken. Med fisk som agn går den gärna in i fällan. Samtidigt försöker man stänga av med fångstarmar för att leda in minken till fällan. Per Ove Hellblom brukar förstärka fångsteffekten med lite fågeldun. På kort tid tog han fyra minkar innan vattenståndet omöjliggjorde vidare fångst.

Sedan försvann tre fällor, och då tog han in den fjärde. Men han hoppas kunna fortsätta fångsten senare i vinter. Minken får jagas året runt i form av skyddsjakt, men den effektivaste fångstperioden ligger i augusti-september. Då blir ungarna självständiga och utvandrar för att bilda ett eget revir.

Ulla Rönnqvist i Söderhamn är samordnare för länet. I Söderhamn startade minkfångstprojektet hösten 2007 och där har fångats runt 600 minkar. I länet är över 170 olika fiske- och jaktföreningar involverade och långt fler personer. I många fall har fångstmännen ännu inte hunnit få ut sina fällor. Projektet, som fått stöd från bland annat Fiskeriverket, kommer att pågå hela året men Ulla Rönnqvist ser gärna att projektet fortsätter för all framtid.

– En aktiv fångst gynnar både fågellivet och livet i vattnet, säger hon.

Mer läsning

Annons