Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Osäker framtid för historiska broar

/
  • Anders Holmstedt har kämpat för broarnas överlevnad i fyra år. De är kulturminnesmärken och viktiga att bevara menar han.
  • I dag används broarna bland annat av fiskare som försöker fånga öring, abborre och annan fisk.
  • På några av broarna tornar träden upp över bågarna och ger ett  sagolikt intryck.
  • Broarna vilar på kraftiga stenfundament. Om broarna rivs kommer dessa stenkolosser att stå kvar.
  • De fyra broarna som varit en del av Salabanan lever i dag på lånad tid.

Sedan förra seklets början har Gysingebroarna varit en del av Salabanan. De har stått där som ett märke över industrialiseringens utveckling. Nu har de har blivit en del av ett vackert naturområde, men de lever på lånad tid. Myndigheten som äger broarna kräver nu att någon annan tar över, annars ska de rivas.

Annons

Går man längs den gamla banvallen i Gysinge, rakt in i naturreservatets skogar, kommer man till fyra broar som har varit en del av Salabanan. De har legat där i över hundra år och byggdes i en tid då bruket levde och sysselsatte befolkningen.

Den största och längsta av dem mäter 189 meter över Dalälven och står ståtligt på platsen som ett minne av en tid då en blomstrande industri fanns på orten. Nu går inga tåg fyllda med passagerare eller godståg lastade med järn här längre. Bruket är för länge sedan nedlagt, men de fyra broarna står kvar.

De byggdes år 1900 och fungerade som länk till och från bruket i Gysinge. När passagerartrafiken lades ner 1964 fortsatte godstrafiken.

Men 1970 tog Fortifikationsverket över broarna. Anledningen var att försvaret skulle ha en reservförbindelse över Dal- älven. Men 2005 ansågs det inte längre behövas och försvaret sade upp avtalet med Fortifikationsverket och det sades då att broarna skulle rivas.

Kennet Lundström är konsult och anlitades för hålla i projektet att riva de fyra broarna. Men det var ett uppdrag som han motvilligt accepterade.

– Jag vill inte att de ska rivas, så jag kontaktade länsstyrelsen. Jag ville ha ett beslut från dem på att det var okej, så att jag hade på fötter innan jag skulle sätta igång avvecklingen.

2007 kopplades således Anders Holmstedt in på ärendet. Han är antikvarie på länsstyrelsen och förklarar att alla parter egentligen vill ha kvar broarna. Det handlar bara om att någon tar ansvar för dem. Sedan dess har en arbetsgrupp arbetat med att hitta en lösning. Men under hösten 2011 sa Fortifikationsverket ifrån och meddelade att en lösning nu var nödvändig.

– Vi måste ta ett beslut under första halvan av 2012 om hur vi ska göra. Ska vi gå vidare med en fördjupad undersökning eller ska vi lägga ner? Fortifikationsverket meddelade i höstas att de vill ha ett beslut nu. Det vore väldigt synd om broarna försvann. De är ju så fina, säger Anders Holmstedt.

Han berättar att länsstyrelsen inte kan äga broarna. Det kan däremot Naturvårdsverket, som redan äger marken runt omkring. Men det finns tveksamheter, främst på grund av kostnader. Under hösten gjordes en översiktlig utredning av broarnas tillstånd och det fastställdes att de var i behov av att målas och blästras. Prislappen skulle då kunna landa på tio miljoner kronor.

Det handlar om fyra broar som mer eller mindre har stått övergivna i många år. Och många skulle nog fråga sig varför de är värda att bevara.

– Här är ett fint naturområde och broarna har ett kulturminnesvärde. I dag används de för att få över betesdjur till Storön. Broarna är den enda vägen dit, om man inte har båt. Sedan är det många som fiskar från broarna och friluftsmänniskor använder dem, säger Anders Holmstedt.

Vad som händer med dem i framtiden är ännu oklart. Men Kennet Lundström hoppas att man ska få till ett möte med inblandade parter så snart som möjligt. Tanken då är att diskutera om den föreslagna restaureringen verkligen behövs.

– Frågan är om man behöver måla om alla broar. Det kan räcka att göra insatser där det finns akut behov. Vi ska förhoppningsvis hinna ha ett möte om det här innan jul. Fungerar det så blir det ju mycket billigare. Det är vår uppfattning.

Än så länge står broarna kvar och att de bör bevaras för eftervärlden är alla inblandade parter rörande överens om. Men vem som ska ta ansvar för dem är oklart.

Jag vill inte att de ska rivas, så jag kontaktade länsstyrelsen. Jag ville ha ett beslut från dem på att det var okej, så att jag hade på fötter innan jag skulle sätta igång avvecklingen.

Kennet Lundström

Här är ett fint naturområde och broarna har ett kulturminnesvärde. I dag används de för att få över betesdjur till Storön.Anders Holmstedt

Mer läsning

Annons