Annons
Vidare till gd.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Gästriklands flora: Här finns växter som hör hemma både i norr och söder

Sedan 1990 har Gästriklands botaniska sällskap inventerat den lokala floran och nu är arbetet klart.

TV-klippet: Peter Ståhl berättar om det som är speciellt med Gästriklands flora

Projektet har gått igenom olika faser: inventering i naturen och bearbetning av fakta i datorn med sammanställningar av kartor och beskrivningar.

Förra året tilldelades Gästriklands botaniska sällskap Sven Löhmanpriset för sitt arbete med att kartlägga floran.

Vad betyder Sven Löhmanpriset för er?

– Det betyder mycket för oss att vi fick det priset, framför allt som ett erkännande. Det gläder oss enormt och har gett oss kraft att fortsätta, säger Peter Ståhl som varit med i arbetet sedan 1990.

Det är han som varit redaktör för boken och även stått för en stor del av bilderna.

Nu har Peter Ståhl precis fått ett färskt exemplar av boken i sin hand och han har tagit med Gefle Dagblad till ett litet naturreservat i Hagaström, Stenbäcken.

Gästrikland är speciellt just för att här kan man hitta växter som hör hemma både i söder och i norr. Många har sin nordligaste lokal just i Gästrikland, en av dem är Vätterosen.

På universitetsherbariet i Uppsala ligger ett beläggexemplar från 1861 samlat just i Stenbäcken. 1951 trodde man att Vätterosen var totalt utrotad. Men det visade sig vara fel då den blommar rikligt bland de vissna löven på marken.

– Vätterosen är en parasit som växer på trädrötter, framför allt hassel. Det är bara på våren när de blommar som man ser den, annars lever den sitt liv under marken, berättar Peter Ståhl.

Här finns också en stor blåklocka, Hässelklocka som har stora blå blommor.

– Den finns som trädgårdsväxt men den enda vilda ursprungliga lokalen för Hässelklocka tror vi är här, säger Peter Ståhl.

Under åren har omkring 50 inventerare arbetat med att kartlägga Gästrikland, ett riktigt lagarbete där man delat in områden i florarutor på 25 kvadratkilometer och där inventerat alla vilda växter.

Har det funnits tveksamheter om artbenämningen har experter tillfrågats, ibland har exemplar skickats till experter i utlandet.

– Botanister är väldigt noggranna, det är viktigt att det blir rätt, säger Peter Ståhl.

I boken som är 750 sidor tjock finns såväl utflyktsmål som botaniska fakta och rikligt med fotografier och illustrationer. Illustrerat har Jonas Lundin, en lokal konstnär gjort.

Den största delen är beskrivningar av olika arter, var och hur de växer, om de är vanliga och om de har några dialektala namn.

– Som ett uppslagsverk helt enkelt, säger Peter Ståhl.

Läs mer: Vinnarna av Sven Löhmanpriset har korats