Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Gävle en havsstad – på pappret

/

Annons

Jag har själv skrivit det förr. Kommuner ska syssla med basverksamhet, med det nödvändigaste. Skattekronorna räcker inte till allting – ändå vill kommuner så gärna pyssla med allt möjligt. Bygga om fullt fungerande torg, satsa på jättearenor eller äventyrsbad skulle väl kanske vara något om kassorna är överfulla. Men det är de ju sällan - eller aldrig rättare sagt.

Fyra av tio svenska kommuner har, pensionsskulderna inräknade, en negativ soliditet. Svenska kommuner har i dagsläget en skuld till nuvarande och tidigare anställda på cirka 216 miljarder kronor.

Näringlivets tankesmedja Timbro redovisar i rapporten Badhusboom hur kommunala ”skrytbyggen” kostar skattebetalarna betydligt mer än kalkylerna ger sken av. Byggkostnaderna blir oftast högre än vad som angetts från början liksom driftskostnaderna. Exemplen är många runt om i landet.

Politiker måste våga prioritera och fundera var gränsen går för kommunal kärnverksamhet.

Gör man det en smula enkelt för sig så jämför man med privatekonomin. Det grundläggande först – betala för tak över huvudet, mat i magen och kläder på kroppen – sedan kan familjen satsa sparade kronor på lyxkonsumtion som finare bil och semester till värmen.

Detsamma kan sägas gälla en kommun.

Samtidigt är det förstås så att en kommun också måste erbjuda något mer. En stad utan kultur, sportevenemang, fritidssysselsättning och utan utsmyckning i form av konstverk och rabatter blir ett dystert ställe. Det måste med andra ord göras plats för annat än det grundläggande, ge vårt samhälle en inramning också. Dels för dem som redan bor här, dels för att locka nya Gävlebor. De främsta argumenten för att flytta till en stad är förstås av basal art: som bra förskola, skola, vettiga bostadspriser. Men det lilla extra behövs också.

Gävle är en havsstad och på pappret (kommunslogan är ju faktiskt Välkommen ombord...) syns det, men i praktiken har det varit lite si och så med det sedan hamnen försvann från stadens centrala delar för många år sedan. Staden har öppnat sig mer mot havet i och med Alderholmens – förlåt... Gävle strands – nyvunna status som havsnära bostadsområde. Havet är i Gävle närvarande i kvarters- och gatunamn, i slogans och en och annan blygsam utsmyckning (jag älskar fortfarande min fina gamla skolas, Stenebergsskolan, vackra emblem med ett skepp), men ändå är havet frånvarande.

Jag önskar att det vore tvärtom. Att min ungdoms ruffliga hamnkvarter på Brynässidan lyftes fram, att det så livaktiga båtlivet i Gävle syntes mer, att det första besökare möttes av när de kör in i Gävle vore något som påminner om att de nu kommer till Gävle, havsstaden. Det behöver egentligen inte vara några storslagna satsningar, inga nya skrytbyggen. Kanske skulle vi kunna skryta med det vi redan har?

Gävle har en stolt historia som havs- och hamnstad och många sentimentala infödda Gävlebor, som jag, stannar gärna och tittar på bilder från gamla tider då skutorna låg på rad i Gavleån. Av dessa finns inte något kvar. Briggen Gerda sänktes, kopian seglade iväg.

Gefle Dagblad har upprepade gånger berättat om Almagrundet som byggdes av Brodins Skeppsvarf i Gävle och sjösattes 1896. Därefter tjänstgjorde hon som fyrskepp längs kusten. I många år har det talats om att få hem det gamla fyrskeppet till Gävle, det ligger idag i Västerås.

Mats Wiberg i projektgruppen Fyrskeppet Almagrundets Vänner har skrivit ett medborgarförslag till kommunen om att båten bör återföras till Gävle. Politikerna är positiva, problemet är att ingen vill betala – inte heller kommunen. ”Det får inte vara förenat med några kostnader för kommunen”, sa Lars-Göran Ståhl, S, ordförande i kultur- och fritidsnämnden till Gefle Dagblad i veckan.

Alla vill ha Almagrundet, men ingen vill betala.

Jag kan förstå att det är svårt för kommunen att betala för skeppet, jag antar att Almagrundet betingar ett rejält värde även om jag inte kan påminna mig att jag sett någon summa. Men kanske går det att samarbeta med några andra intressenter? Kanske går det att ta lite ur utmyckningsbudgeten?

Jag vet inte, men tillåter mig att drömma.

Det kostar ju i alla fall ingenting.

Mer läsning

Annons