Annons
Vidare till gd.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Gävle kommun släpar efter i arbetet mot våldsbejakande extremism

I våras togs de första initiativen till handlingsplanen mot våldsbejakande extremism i Gävle. Jens Gagge är kommunens ansvarige för projektet.
– Det har nog dragit ut på tiden på väldigt många olika ställen. Det är ett nytt komplext område som inte är alldeles enkelt, säger han.

Alla större kommuner bör vid det här laget ha en färdig handlingsplan mot våldsbejakande extremism. Det tycker både Sveriges nationella samordnare Mona Sahlin och terrorismforskaren Magnus Ranstorp.

– Det finns ett färdigt ramverk med principer som man kan arbeta efter. Det viktiga är att man har en uppdaterad lokal lägesbild. Var ska man satsa krutet och hur ska man rikta insatserna, säger Magnus Ranstorp.

LÄS MER: Mona Sahlin hyllar Gefle Dagblads granskning av islamistisk extremism

Den kommunala handlingsplanen ska innehålla arbetssätt för att förebygga och hantera våldsbejakande extremism.

– Vi tittar på vad som sker inom vit makt-miljön, den autonoma rörelsen och den religiösa extremismen, eller förkortat jihadismen, säger Jens Gagge.

– Här är Mona Sahlins stöd viktigt. Hon har gett klara direktiv till vad man bör tänka på när man utformar en lokal plan och hennes kansli är till förfogande som bollplank och för råd. Sedan är det upp till den lokala samordnaren att man jobbar fram en bra plan, säger Magnus Ranstorp.

Gävle kommun har tagit mycket kunskap från Nationella samordnaren mot extremism och deras hemsida.

– De har gjort ett stort arbete med att sammanställa information och kunskap kring det här. Men det finns även många andra aktörer som jobbar med frågan. Bland annat Centrum för asymmetriska hot- och terrorismstudier på Försvarshögskolan. Jag kan verkligen rekommendera rapporten som kom i somras om förebyggande åtgärder på lokalt plan med bland annat Magnus Ranstorp som författare, säger Jens Gagge.

– Vi gjorde den till Mona Sahlin. Det viktiga i rapporten är att man använder existerande strukturer och väver in den kunskap som finns i arbetet. Man ska inte uppfinna nya arbetssätt, säger Magnus Ranstorp.

LÄS MER: Edsvik om handlingsplanen: "Ska slutföras så snabbt det går"

Hos Gävle kommun har arbetet hittills mest handlar om att skaffa sig kunskap.

Finns det något konkret än så länge som har växt fram genom arbetet med den här handlingsplanen?

– Den åtgärd som kommit fram är att sprida kunskap om igenkänningstecknen.

Hur ska man göra det?

– Genom utbildning. För alla medarbetare. Sedan måste man prioritera och se till att det här kommer in rätt i verksamheten. Att det finns ett enkelt lättillgängligt material. Det är många kollegor som ska upplysas.

Har kommunen tagit det här på allvar?

– Det måste jag säga. Vi har genomfört ett antal utbildningsträffar med kollegor. Men det tar sin tid att arbeta ut.

Magnus Ranstorp vill trycka på två viktiga punkter som bör vara fokus i bland annat Gävle kommuns handlingsplan.

– När man ser problemen lokalt så finns det massor av positiva aktörer i samhället att jobba med. Det kan vara allt från fältassistenter till krafter i civilsamhället. Man måste utveckla och utbilda mentorer, alltså positiva förebilder, säger han.

De här personerna skulle sedan sammanföras med personer som återvänt eller som kan vara på väg att resa till en terrororganisation.

– Mentorerna är som sensorer. Dels så hjälper de personen och sen ser de om personen ändrar sig och är på väg, säger Magnus Ranstorp.

LÄS MER: Vill att Region Gävleborg ska bekämpa extremism

En annan viktig del i arbetet är att hjälpa familjerna till personer som radikaliserats.

– Anhörigstöd är en central del i detta eftersom det är de som lever med de här personerna. Framför allt om de är ovetande. Det finns även familjer som är inne i det och då är det en helt annan problematik.

Till exempel är en dialog viktig att ha med föräldrar och syskon om hur de på bästa sätt kan hantera personer som radikaliserats.

– De kanske redan är i Syrien och hur handskas man med det när de kommer hem? säger Magnus Ranstorp.

Insatserna kan även göras i kombination med mentorer.

– Det finns även föräldramentorer som man till exempel jobbar med i Danmark. Äldre personer som avleder personer från att åka. Det förutsätter att de som radikaliserats är villiga att vara öppna till att lyssna. Det här är ett jättesvårt arbete.

LÄS MER: Så används Facebook för propaganda om islamistisk extremism

Jens Gagge håller med om att anhörighetsstöd bör finnas med i kommunens handlingsplan.

– Vi tror att det kommer vara en viktig del på lokal nivå. Gävle är en procent av Sverige och sannolikheten för att någon som radikaliserats har anhöriga i vår kommun finns. Behöver de råd och stöd måste det finnas på plats här, säger han.

I nuläget finns det ingen tidsplan för när Gävle kommuns handlingsplan mot våldsbejakande extremism ska vara klar. Enligt tidigare besked skulle den helst ha varit färdig vid årsskiftet.

Gefle Dagblads granskning av islamistisk extremism:

Terroristfinansiär kopplas till grundandet av Gävle moské

Han lämnade Gävle för att dö martyrdöden i Syrien

21-åringens SMS innan sin död: "Jag lämnar nuet bara för Honom och paradiset"

Umgicks i Gävle moské - båda reste till Syrien för att strida

Abo Raad pekas ut som den extrema islamismens religiösa ledare i Sverige

Gävles moské vill sprida extrem tolkning av islam

Ali Al-Ganas önskan: IS-pass och flygbiljett till "Kalifatet"

Al-Ganas jobbar kvar på förskolan

Imamen som efterlyser större tydlighet från Sveriges moskéer

Anna Gullberg: Därför granskar vi Gävles moské

Mohamed Omar om Gävles moské: "Ett centrum för salafismen"

Gävleimamen ansvarig för radikal hemsida

Radikal imam fick predika i Gävles moské