Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

90 år efter de första radiovågorna

/
  • Karl-Olof Elmsjö med det radiorör som användes av Sven Bernholm vid den första radioutsändningen.
  • Från Centralpalatset sändes radio för första gången i Gävle. Här fanns också Gävles telefonstation. Trådar drogs till tornet från abonnenterna och där under satt de så kallade propphönorna och kopplade samtalen.
  • Skrubben varifrån radiovågorna sändes ut.
  • Sven Bernholm var föreståndare för Gävles radiostation från december 1925 fram till sin pensionering.
  • När Karl-Olof Elmsjö gick på läroverket, nuvarande Vasaskolan, byggde han en egen radiomottagare som rymdes i en tändsticksask. Han satt längst bak i klassrummet och kunde lyssna under lektionerna.   Sven Bernholm och Karl-Olof Elmsjö, till höger, vid en radiomässa i Gävle.
  • När Karl-Olof Elmsjö gick på läroverket, nuvarande Vasaskolan, byggde han en egen radiomottagare som rymdes i en tändsticksask. Han satt längst bak i klassrummet och kunde lyssna under lektionerna.
  • Karl-Olof Elmsjös första kristallmottagare fick han som tolvåring. Som sjuttonåring fick han en vridkondensator av Sven Bernholm.

Den 14 mars är det 90 år sedan de första radiovågorna sändes ut över Gävle. Jubileet och upphovsmannen kommer att hedras med en minnesplakett i koppar som sätts upp i ett av Centralpalatsets trapphus. Allt tack vare radio­amatören Karl-Olof Elmsjö.

Annons

Den före detta läraren på Lillhagsskolan tar emot i sitt lilla men trivsamma krypin på Söder. På bord, väggar och hyllor finns saker som skvallrar om hans stora intresse. Med ungdomlig entusiasm, trots sina 81 år, berättar Karl-Olof Elmsjö om mannen som tog radion till Gävle – Sven Bernholm.

För en radioamatör är resan målet. Att bygga sändare och mottagare är viktigare än att höra en utsändning eller komma i kontakt med en förtrogen på andra sidan jordklotet. Karl-Olof Elmsjö fick sin första kristallmottagare när han var tolv år. Fem år senare mötte han Sven Bernholm första gången. Denne erbjöd unge Elmsjö en vridkondensator som krävs för att kunna ratta in en radiostation.

– En Millenkondensator är som en Porsche för en radioamatör och en sådan dyrbar gåva kunde jag förstås inte ta emot. Men Bernholm insisterade: Annars lägger jag den på golvet och stampar på den, sa han.

Sven Bernholm bodde fyra trappor upp i Centralpalatset. Den historiska dagen 1925 sände han radio från en skrubb i lägenheten till sitt vardagsrum. Han hade spänt en 25 meter lång antenn mellan lägenheten och Sjömanskyrkan. Två dagar senare gjorde han ett nytt framgångsrikt försök och den 22 mars blev det större offentlighet när kyrkoherde Högfors stämma gick ut i etern från gudstjänsten i Heliga Trefaldighet.

Stats­ingenjör Gunnar Sjöberg i Stockholm blev mycket överraskad över att höra gudstjänsten från Gävle i sin radiomottagare. När radioutsändningarna fungerade så bra knöt Gefle Radioklubb till sig Sven Bernholm och en ny studio ordnades på Nygatan ovanpå Carl Larssons fotoateljé.

Sven Bernholms bakgrund fanns i elektrikerbranschen. Han var något av ett tekniskt snille som dokumenterade allt, översatte amerikanska handböcker, ritade komplicerade kopplingsscheman, många tredimensionella, och hade pedantisk ordning. I dag skulle man kalla honom en riktig nörd.

Det var tack vare sin uppfinningsförmåga som han gjorde en inkoppling på ledningen som gick mellan Stockholm och Boden vilket gjorde att Gävleborna kunde ta del av huvudstadens radioutsändningar.

Den 15 december 1925 togs en ny sändare i bruk på Norra Köpmangatan på ena sidan av Stadshuset. Andelen lyssnare ökade stadigt. 1926 fanns 6 688 radiolicenser i Gävle, och det tredubbla 1935.

Bernholm bodde med sin familj tvärs över gatan, ovanpå det som i dag är Posas cykelaffär, och förestod radiostationen fram till sin pensionering. I april 1972 släcktes stationen när sändarmasten i Stureborg togs i bruk.

– Han gick fram och tillbaka över gatan. Jag tänker ofta på hans fru Karin och de två barnen. De såg nog inte mycket av honom, han var mest på stationen, säger Karl-Olof Elmsjö.

Sven Bernholm avled i början av sextiotalet. Av en ren tillfällighet kom Karl-Olof Elmsjö förbi Bernholms sista bostad vid Borgmästarplan när lägenheten skulle tömmas. Han lyckades rädda både dokumentation och teknisk utrustning. Senare kom han i kontakt med Bernholms sonson och fick ytterligare saker att ta hand om.

Nu är lägenheten fylld av arvet efter Sven Bernholm, liksom källarförrådet. Det borde finnas plats på något av stans museer, men det mesta torde hamna hos Arkiv Gävleborg till slut.

Kanske förtjänar Sven Bernholm mer uppmärksamhet än en minnesplakett. Kommunen har hittills nobbat någon form av symbol för den radiostation som faktiskt försåg Gävleborna med nyheter under till exempel andra världskriget från ena delen av nuvarande stadshuset.

– Sven Bernholm var en rättskaffens man. Ödmjuk och hjälpsam och jag är mycket glad att jag lärde känna honom, säger Karl-Olof Elmsjö.

Annons