Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Dioxin gäckar forskarna

/

Mysteriet med de höga dioxinhalterna i Bottenhavet gäckar fortfarande forskarna. Huvudspåret just nu är dioxinet kommer luftvägen.

– Jag har slutat tro att vi ska hitta en stor, okänd källa, säger Niklas Johansson på Naturvårdsverket.

Annons

Sedan 2009 driver Sverige och Finland tillsammans ett stort forskningsprojekt, Balticpops, där man letar efter orsakerna till att strömming och lax i Bottenhavet fortfarande har höga halter av miljögiftet dioxin.

Trots att de kända utsläppskällorna, avfallsförbränning och industrier, numera renar utsläppen har dioxinhalterna i fisken inte sjunkit de senaste 20 åren.

– Vi har gjort ett antal modelleringar för att hitta orsakerna till att fisken innehåller så mycket dioxin och det mest sannolika tycks vara att det handlar om dioxin som följer med vindarna. Den formen av dioxin är mer tillgänglig och kan snabbt tas upp av fisk, säger Niklas Johansson.

– Om detta är rätt ligger sannolikt en hel del av källorna utomlands, framför allt i Centraleuropa.

Slutrapporten i Balticpops-projektet kommer att presenteras om ett år. Om misstankarna mot nedfallet från atmosfären bekräftas ligger Naturvårdsverket i startgroparna för att använda rapporten för att få igenom överenskommelser om minskade dioxinutsläpp inom EU, och i det internationella samarbetet inom Stockholmskonventionen och Luftvårdskonventionen.

– Vi behöver realistiska åtgärder som vi kan ta tag i. Vi har redan skruvat åt kranarna så mycket som det går på de kända dioxinkällorna i Sverige, som avfallsförbränningen och skogsindustrin. Där finns det inte mer att göra, och att gräva upp de dioxinhaltiga bottensedimenten i Östersjön är ingen rimlig åtgärd, säger Niklas Johansson.

Att man numera misstänker att Bottenhavet kontinuerligt tillförs dioxin från luften betyder inte att det inte också finns andra dioxinkällor. Man har länge ansett att gamla synder i form av dioxinhaltiga bottnar utanför massabruken är en av källorna, men den teorin är nu ifrågasatt.

– Det kan faktiskt vara så att sedimenten på bottnarna suger upp mer dioxin än de avger. Sedimenten kan vara en fälla, inte en källa, säger Niklas Johansson.

Småskalig eldning kan också vara en dioxinkälla.

– Om man eldar sina sopor själv kan det bildas dioxin, speciellt om man lägger i annat än vanligt hushållsavfall i brasan. Men att elda sopor är ju olagligt, så det finns ingen statistik. Det är svårt att uppskatta hur stort problem det är, säger Niklas Johansson.

Annons