Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

En snabb stridsbåt - räddningen till sjöss

/
  • Söderhamns nya sjöräddningsbåt forsar fram när vattenjetaggregaten i aktern ger fullt vattentryck. Acceleration och inbromsning liknar inte vanliga båtars. Från noll till 40 knop går på två röda, maxinbromsning ännu snabbare. Foto: Lasse Halvarsson
  • Patrik Eriksson, Gävle, och Henrik Olsson, Söderhamn är efter tre års intensivt arbete i mål. De har kört hem Söderhamns sjöräddningsbåt, en stridsbåt 90 av minsta modellen. Foto: Lasse Halvarsson

Stockholm - Gävle Fortare har jag aldrig åkt vattenvägen mellan de två städerna. 120 sjömil på sex timmar inklusive ett rejält landbesök. GD var med med när nya sjöräddningsstationen i Söderhamn fick hem sitt viktigaste redskap - en stridsbåt 90.

Annons

Våren 2003 besökte två båtintresserade kompisar med koppling till Söderhamns skärgård, Henrik Olsson och Patrik Eriksson, båtmässan i Älvsjö. I sjöräddningssällskapets monter kom de i kontakt med folk, däribland samordnaren för ostkusten.
Det är långt mellan räddningsstationerna norröver, bland annat vid gästrike- och hälsingekusten. En station finns i Öregrund, nästa i Hudiksvall.
Från och med i veckoslutet finns även en station även i Söderhamn, den 60:e aktiva i landet. Stenungsund är också ny. Ytterligare två håller på att byggas upp, Södertälje och Skellefteå.
Nästa år firar Sjöräddningssällskapet hundraårsjubileum. Donationer, sponsorer, medlemsavgifter och inte minst ideellt arbetande sjöräddare håller denna fantastiska verksamhet igång. Inga statliga pengar är inblandade.
Efter båtmässan kom Henrik och Patrik att tala om en drunkningsolycka i Söderhamns skärgård. En nätfiskare kom inte tillbaka inom rimlig tid och anhöriga ringde polisen. Av olika skäl ledde larmet inte till sökinsats förrän efter ett dygn. Mannen hittades drunknad invid sin båt och nät.

Kompissnacket var att fiskaren kanske varit i livet om det hade funnits sjöräddning i Söderhamn. Tanke och handling gick hand i hand. Eriksson och Olsson bestämde sig för att undersöka om deras idé hade bäring. Det hade den. De skrev till SSRS och fick svar nästan omgående.
- Vi fick klart för oss att vi var helt rätt ute. SSRS tycker att luckan mellan Öregrund och Hudiksvall var alldeles för stor. Vi bestämde oss för att gå vidare med målet att vara igång inom tre år, berättar Henrik Olsson, chef för stationen. Eller UM för att använda sjöräddningssällskapets benämning. UM står för uppsyningsman.

Initiativtagarna fick veta att tidsplanen var alldeles för optimistisk. Men de lyckades i sin föresats. Men så har också uppställningen bakom projektet varit enorm.
Nu är stationen igång, om ännu inte i full operativ drift. Först ska sällskapets experter besöka Söderhamn och godkänna allt från besättningarnas kompetents till stationens räddningsutrustning.
Och så ska alla besättningar av frivilliga bli inkörda på båten. Den ska också förses med diverse utrustning inklusive bår.
Inte mindre än 40 personer finns i besättningslistan med fyra jourlag, bland dem sju ambulanssjukvårdare i Söderhamn. Stationen har till och med egen läkare. Alla ställer upp på sin fritid utan ersättning!
Livbojen Söderhamn, så kallas stödföreningen, har fått 200 meter kaj av kommunen. Där finns nu en nybyggd räddningsstation och sedan i torsdags kväll även en räddningsbåt. Enskilda och småföretagare kom frivilligt och stod nästan i kö för att få bidra till bygget!
- Uppställningen från kommunen men även från företag och enskilda har varit enorm. Vi insåg inte vilket enormt intresse vi väckte när vi startade projektet, berättar Patrik Eriksson, Gävlebo som tillsammans med fyra söderhamnare utförde leveransresan med Resque Söderhamn från Rindövarvet vid Vaxholm. Där har stridsbåten varit upptagen och förutom service fått sin grönmurriga militära färg utbytt mot SSRS:s gladare och synligare rött, gult och vitt.

Båten drivs av vattenjet som får kraften från en 14-liters V8 Scania. Acceleration och inbromsning liknar inte vanliga båtars. Från noll till 40 knop går på två röda, max inbromsning ännu snabbare. Inte heller vändförmågan är båttypsik. Genom att ställa om "skopan" som styr vattenstrålen kan man få båten att dansa runt sin centrumpunkt i karusellfart.
Jo, både skrivare Hildingson och fotograf Halvarsson fick tillfälle att köra. Vilken känsla att forsa fram i 40 knop. När jag efter en kvart eller så tvingades ner till 8 knop vid Furusund var fartblindheten total.

Undertecknad lämnade högst ovilligt ifrån sig ratt och reglage. Men jag ville ju inte riskera någon fadäs vid besöket hos räddningsstationen i Rävsnäs, granne med färjehamnen Kapellskär. En vattenjetbåt är nämligen lurig att manövrera vid tilläggning. Mycket träning behövs för att inte skrov, bryggor och kajer ska få sig törnar.
Försvaret har lånat ut många av sina stridsbåtar till civila ändamål, polisen har flera och sjöräddningen har lovats 20 båtar.

Meningen var att Söderhamn skulle få en av den större, H-typen med dubbla motorer men det blev en E-båt. Inte fy skam det heller även om en båt byggd i grunden för sjöräddning är högsta drömmen. Men initiativtagarna ser redan framåt.
- Nästa båt hoppas vi ska bli en tolva, säger Anders Svensson, en annan i premiärbesättningen som lagt ner otaliga timmar på förberedelserna för att få igång räddningsstationen. Bland allt annat har omkring tio skeppare och ännu fler maskinchefer utbildats.

Med tolva menas en 12-meters båt som vi tittade på vid besöket i Rävsnäs. Där finns också bjässen Stenhammar byggd för att klara tuffast tänkbara insatser på Ålands hav
- Gävle är ju också en sjöfartsstad och borde väl kunna hjälpa oss med nästa båt, föreslår Anders Svensson.
Varför inte! Eller?

Olle Hildingson

Mer läsning

Annons