Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Kan Frankensteins monster hjälpa till inom vården?

/
  • Martin Salzmann-Erikson vill ha monsterberättelser från hela världen. De ska ligga till grund för hans forskning.
  • Martin är post-doc vid Högskolan i Gävle på halvtid. Andra halvan jobbar han på akutpsykiatrisk psykosavdelning i Oslo
  • Martin Salzmann-Erikson.
  • Martin Salzmann-Erikson.
  • Martin Salzmann-Erikson.

Kan monster vara goda och kan de sätta gränser? Och hur är det egentligen med etiken? Martin Salzmann-Erikson forskar på monsters betydelse för vården.

Annons

Martin Salzmann-Erikson doktorerade för två år sedan. Nu driver han flera forskningsprojekt. Bland annat ett, tillsammans med Henrik Eriksson, professor i omvårdnad vid Röda Korsets Högskola i Stockholm, som handlar om att utveckla forskningsmetoder för omvårdnad via internet. Det är här Frankenstein och Terminator kommer in.

Martin berättar att redan nu använder människor de sociala medierna för att diskutera sina hälsoproblem. Nyblivna pappor kanske vill diskutera vården, hur relationen med mamman fungerar och har funderingar kring barnet. Sådana frågor besvärar man oftast inte sjukvården med. Eller någon som funderar på att göra en bröstförstoring och vill diskutera med andra i samma situation. Någon annan kanske lider av posttraumatisk stress eller har en anhörig som är döende i cancer och vill inte, kan inte, orkar inte berätta ansikte mot ansikte med en terapeut eller psykolog. I sådana fall och i många andra situationer använder sig många av internets olika forum.

– Där kan de få stöd och råd utifrån andras livserfarenhet. Och internet har inga rigida öppettider eller köer till läkartider.

Martin går in på olika publika sidor och ser hur folk diskuterar.

– Vi studerar ofta vård i traditionella sammanhang men det går att bredda begreppet omvårdnad.

Så till monstrens betydelse.

– Monstren är socialt konstruerade. Ibland blir monstren vårdande eller omsorgsfulla. Jag brukar ta Frankenstein som exempel. I filmen leker han med en flicka och kastar sten med henne men Frankenstein förstår inte skillnaden mellan en sten och flickan och kastar flickan i vattnet. Hon drunknar och han blir jagad. Terminator är en mördarmaskin som visar extrem sympati med John Connor och hans mamma. Han skyddar dem mot de andra mördarmaskinerna. Monstren kan alltså gå ur sina karaktärer men vad är det som gör dem så omsorgsfulla?

För att kunna studera monstren har Martin skapat en sida dit han hoppas att sci fi-fantaster över hela världen ska lämna sina rapporter. Helst ska det vara detaljrika berättelser som genererar en stor kunskapsbank. Sidan heter www.caringmonsters.com.

Men monster är ju skapade av människan. De tänker inte själva utan gör som filmregissören/serietecknaren säger. Så vad har monster med vården att göra?

Martin ser likheterna mellan monster och artificiell intelligens. Båda skapas av människan och är socialt konstruerade.

– När vi fått in tillräckligt med rapporter kan vi skapa ett batteri av kunskap. Tillsammans med tekniker kan vi skapa program som skyddar mot att den inte ska bli elak. Jag ser det här som grundforskning.

– Vi har en snabb teknologisk utveckling med artificiell intelligens på frammarsch. I våras uttryckte Steven Hawking, brittisk kosmologiforskare och populärvetenskaplig författare, och Elon Musk, sydafrikansk entreprenör som bland annat grundat Tesla motors, SpaceX och PayPal, sin oro för vart utvecklingen är på väg. Inom 35 år tror en del att maskinens intelligens överskrider människans, fortsätter Martin. Jag vet inte om det blir så men redan nu finns artificiell intelligens i till exempel sökmotorer och det finns robotar för hemmabruk som det går att konversera med.

Den artificiella intelligensen behöver inte ens vara kopplad till någon form av robot utan kan vara kopplad till en dialysmaskin, en droppställning eller respirator.

– Då vet man inte riktigt vad den tar sig till. Tänker den rädda liv till varje pris trots att ekonomin säger nej, eller blir det tvärtom? Här kommer etiken in.

Martin hoppas ha tillräckligt med material om ett eller två år.

Martin är doktor i vårdvetenskap och post-doc vid Högskolan i Gävle på halvtid. Andra halvan jobbar han på akutpsykiatrisk psykosavdelning i Oslo. Han har 20 års erfarenhet inom psykvården och började faktiskt redan som 17-åring hemma i Västerås.

– Jag gick omvårdnad på gymnasiet och fick praktik på akutpsykvården. Första veckan hade de ett möte som jag inte fick vara med på. De sa åt mig att hålla ställningarna så där stod jag med 20 patienter. En ställde sig på ett bord och duschade med en kanna vatten samtidigt som han sjöng. En läkare gick förbi men han sa åt mig att lösa problemet, skrattar Martin.

Kanske var det den händelsen som gjorde att han funderar på annorlunda lösningar.

Mer läsning

Annons