Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Operahuset

Annons
vid Södra Kungsgatan, ungefär i höjd med nuvarande Systembolaget, invigdes 1785 och användes till 1840 då en ny teater invigdes. Huset uppfördes på initiativ av landshövdingen F.A.U. Cronstedt och hans hustru. Bygget bekostades av Barnhuset, som byggts 1777 och låg mittemot Operahuset, för att teaterns överskott skulle gå tillbaka dit.
Operahuset, ritat av Raphael Pousette, byggdes i två våningar av trä, fick en enkel rektangulär form, ställdes med långsidan mot gatan och fick entré på gaveln mot söder. Några större inkomster inbringade inte teatern, och Barnhuset lades ner 1787. Fastigheten köptes av Gävle stad och användes som gästgivargård (se Gästgifvargården). Operahuset drevs då vidare av direktionen för fattiga barns utackordering. Tidvis användes det av militären som krigssjukhus.
Från 1795 till 1802 var kringresande komedi- och teatergrupper förbjudna att vistas i och uppföra skådespel i städer med gymnasier och akademier. Inga föreställningar uppfördes därför i Operahuset under de åren.
När nya Spektakelhuset vid Norra Kungsgatan tagits i bruk 1840 flyttade Auktionskammaren, som haft lokaler i Gävle skola och gymnasiums gamla skolhus vid Heliga Trefaldighets kyrka, till Operahuset och hade där verksamhet ända till rivningen av huset 1957.
I mitten av 1950-talet diskuterades att bevara Operahuset genom att flytta det till ett planerat friluftsmuseum. Gävle stad ansåg sig dock inte kunna betala de 95.000 kronor som en flyttning skulle kosta, och inga privata finansiärer anmälde sig heller. In i det sista debatterades frågan ivrigt, men sedan landsantikvarien meddelat att alltför mycket förändrats invändigt för att det skulle finnas skäl att ställa krav på bevarande inleddes rivningen i mars 1957. Karlström, T: Gävle Teater 1878-1978; Från Gästrikland 1960 och 1984; Lindeberg, M: Från opera- och spektakelhus till Gävle teater (ingår i Ur Gävle stads historia).
Annons