Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

JO påpekar brister i Gävlehäktet: "Han upplevde att personalen behandlade honom som ett djur"

Justitieombudsmannen (JO) har inspekterat sju olika häkten i landet, däribland häktet i Gävle.
Ur inspektionen framgår en rad brister. Bland annat lever utländska personer placerade i Kriminalvårdens häkte under avsevärt sämre förhållanden än de som placeras i Migrationsverkets förvar.

Annons

Den 30 och 31 januari 2017 genomförde JO en oanmäld inspektion av häktet i Gävle. Inspektionen är en del av JO:s uppdrag för att förebygga tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning av frihetsberövade personer. Senast en sådan inspektion genomfördes i Gävlehäktet var den 19 juni 2012.

En av de tre intagna som JO:s medarbetare samtalade med under inspektionen hade behov av tolk under sin inskrivning, men hade då inte fått någon. Han uppgav även att han inte hade förstått information från personalen och han upplevde att personalen skrattade åt honom och behandlade honom som ett djur.

En annan intagen berättade även att han inte hade fått någon skriftlig information när han hade skrivits in i häktet.

Läs även: Utlänning behandlades som fånge

När Migrationsverket beslutar att placera en förvarstagen utländsk person hos Kriminalvården kan denne placeras i häkte. Inspektionen visar att dessa personer då vistas under betydligt sämre förhållanden, och utan samma möjligheter att besitta sina lagstadgade rättigheter, jämfört med de som placeras i Migrationsverkets förvar. Detta anser JO:s chefsjustitieombudsman vara oacceptabelt.

Förvarstagna i Gävlehäktet vistas under förhållanden liknande de förhållanden för häktade med restriktioner. Det innebär att en förvarstagen kan vara inlåst 23 timmar om dygnet.

Dessutom kan brottsmisstänkta intagna utan särskilda restriktioner placeras under samma förhållanden som gäller för intagna med restriktioner. Vid JO:s inspektion framkom även att det är brist på gemensamhetsplatser för häktade. Därför blir vissa häktade kvar i häktet även när restriktionerna har hävts.

Gävlehäktet har sedan sommaren 2016 haft en oerhört ansträngd personalsituation, uppger JO:s rapport: "Verksamheten har präglats av starka informella ledare som den förra ledningen inte orkade stå emot. Den förre häkteschefen sade upp sig 'på stående fot'."

Både JO och Europarådet har tidigare kritiserat situationen för förvarstagna i svenska häkten. Frågan kommer nu att följas upp i ett initiativärende av JO.

En häktescell. Bilden är tagen på annan plats. Foto: Ola Torkelsson

Fakta: Förvarstagande

Förvar används främst för att säkerställa att en person är tillgänglig, så att beslut om utvisning eller avvisning kan genomföras. Förvar kan även användas för att utreda någons identitet eller rätt att vistas i landet.

Beslut om förvar kan fattas av Migrationsverket, Polismyndigheten eller en domstol. Migrationsverket får även besluta om att hålla vuxna personer avskilda från andra om detta är nödvändigt för säkerheten och ordningen i lokalen, eller om en person riskerar utgöra allvarlig fara för sig själv eller andra.

I särskilda fall, till exempel om en person har dömts för brott och i domen dömts till utvisning, kan Migrationsverket besluta att placera en vuxen i häkte eller i arrest. Ett annat skäl till att placera någon i häkte kan vara att personen inte kan vistas i lokalen på grund av säkerhetsskäl.

Två månader med möjlighet till förlängning är normalt sett den maximala förvarstiden, men personer som förvarstas inom ramen för asylprocessen kan sitta i förvar i upp till 12 månader.

Källa: Migrationsverket

Mer läsning

Annons