Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

GD vinklar om läkares komp

Annons

läkare, bemöter GD:s ledare om det enorma kompberg som läkarna i Gävlebors läns landsting byggt upp.

GDs ledare 16/3 behandlar det stora jourkompberg landstingets läkare tvingats bygga upp samt det avtal om reglering av jourkompberget som landstinget nu ensidigt fattat beslut om.

I ledartexten framförs några välbekanta arbetsgivarargument vilka ledarskribenten okritisk tycks ha tagit till sig. Bland annat nämns att en läkare som arbetar åtta timmar en lördag som kompensation får 20 timmar ledigt. Detta exempel, vilket även brukar föras fram av arbetsgivaren, stämmer visserligen men den information som samtidigt undanhålls är att dessa åtta timmar då ingår i en 24 timmar lång beredskap. Under denna beredskap måste läkaren hela tiden vara beredd att akut åka in till sjukhuset och det är därmed omöjligt att till exempel gå på badet, åka skidor, gå på hockey eller bio, skjutsa barn till aktiviteter, bjuda hem gäster etc. Dessutom är de arbetade timmarna oftast spridda över dygnet, om tre av de arbetade timmarna till exempel är utspridda med en timmes intervaller under natten innebär förstås detta att en hel del sömn måste tas igen efterföljande söndag. Det exempel som beskrivs medför alltså att större delen av helgen blir förstörd, inte enbart de åtta arbetade timmarna. För många är beredskapen också mentalt stressande eftersom man aldrig vet när man kommer att bli störd och hur komplicerade de fall som då väntar kommer att vara.

Om sedan en trött läkare som sparat sin kompledighet på hög är en fara för patienten, varför är det då helt acceptabelt att samma läkare jobbar lika mycket men får sin intjänade ledighet tvångsutbetalad i pengar?

Läkarna har inte heller motsatt sig en lösning av problemet med jourkompbergen. Enligt uppgift från Läkarförbundets lokalavdelning har man det senaste året förhandlat om ett avtal för reglering av jourkomputtag liknande det som finns i flera andra landsting. Det som nu inträffat är att arbetsgivaren plötsligt lämnat förhandlingarna för att i stället ensidigt fatta ett beslut med sämre villkor än det man ursprungligen förhandlat om.

Vårt landsting utmärker sig inte bara genom den stora mängd ansamlad ledighet som dess egna läkare inte getts möjlighet att ta ut utan också genom landets högsta stafettläkarkostnader. Orsaken är förstås brist på läkare och denna läkarbrist skyller landstingsledningen helst på yttre faktorer.

I en artikel i GD 28/2 förklarar landstingsrådet Tommy Berger problemet med att det är lättare att rekrytera läkare för landsting som ligger nära utbildningarna, ett minst sagt märkligt uttalande då länets i särklass största tätort ligger på bekvämt pendlingsavstånd från Uppsala.

Enligt min åsikt är det främsta skälet till den läkarbrist som utmärker landstinget i stället den personalpolitik som förts de senaste femton åren. Ska landstinget åter få en god läkarbemanning finns bara en väg, att återskapa förtroendet hos läkargruppen så att landstinget börjar betraktas som en attraktiv arbetsgivare.

Dit är vägen idag mycket lång och det ensidigt fattade beslutet om jourkompensationen är beklagligt nog ännu ett steg i fel riktning.

läkare utan kompberg

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel