Annons
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Gerda trotsade motvinden när festen invigdes

Trots motvind kunde briggen Gerda gå in i Gavleån med seglen hissade när marinfestivalen invigdes i går.
– Det blev lite back i seglen och då blir färden lite vingligare, men det var inga problem. Hoppas att alla fick en magnifik syn, säger kapten Carsten Hedlund som förlitade sig på båtens motor.

Annons

Ombord på Gerda fanns Gävlesonen Thomas Di Leva som var klädd i vit fotsida klänning med regnbågsmönster. Arrangörernas önskan att han skulle stå med utsträckta armar i båtens för gick inte i uppfyllelse, istället vinkade han åt åskådarna från relingen.

En stund senare höll han ett invigningstal från stora scenen och pratade om sin hemstad i poetiska ordalag:

– Att bo i Gävle är att bo nära vattnet och i poesin symboliserar vattnet våra känslor. Låt festivalen bli en inspiration för alla känslor som ni bär i era hjärtan, låt känslorna bli så inspirerande att de lyfter hela Gävle mot rymden.

Kompad av Gävle Symfoniorkester sjöng han sedan ”Miraklet”.

Solen sken och oväntat många besökare hade sökt sig till festivalområdet för att vara med på invigningen som ägde rum strax efter lunch. En del klagade på ojämnheter i marken och pölar av lut mitt i gångvägen.

– Vi märkte att det blev dammigt när bilarna åkte förbi på grusvägen, så vi valde att spruta med lut i morse. Vi är medvetna om ojämnheterna, med det här är ett gammalt hamnområde och vi har gjort vårt bästa för att röja upp, säger Anna Östman, kommunens informationschef.

Strax innan invigningen trampade konferenciern Ellinor Persson snett och stukade foten.

– Ja, det stämmer. Det är något av mitt signum, jag brukar stuka vänsterfoten ungefär vartannat år, säger hon.

Med ett stort bandage om den svullna foten kunde hon i varje fall utföra sitt uppdrag.

– Jag skrapade högerbenet också, det ser inte klokt ut och jag är lite halt och lytt. Men i morgon (läs i dag) blir det jympadojor istället för högklackat, säger Ellinor Persson.

Senare på fredagskvällen var Thomas Di Leva tillbaka som finalakt på stora scenen, nu tillsammans med sin gitarrist Fredrik Blank. Det blev något av en repris på hans akustiska show ”Låt kärleken växa” som han turnerade med förra hösten och i våras.

Spegeln i Gävle fanns med på båda spelplanerna och föreställningen fick blandad kritik i rikspressen medan de lokala recensenterna var desto mer positiva.

Så här skrev Stefan Andersson i GD: ”En fullkomligt avspänd och intim Di Leva förkunnar inte bara kärlekens och frihetens betydelse utan också tystnadens och tomhetens härlighet. Han blandar upp showen på ett tilltalande sätt med sina humoristiska monologer, sin egenskrivna poesi och ett tiotal av sina ”greatest hits”. På ett förbluffande sätt trollbinder han publiken, kallas det för magi?”

”Att bo i Gävle är att bo nära vattnet och i poesin symboliserar vattnet våra känslor. Låt festivalen bli en inspiration för alla känslor som ni bär i era hjärtan, låt känslorna bli så inspirerande att de lyfter hela Gävle mot rymden”

Thomas Di Leva