Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Gravida allt äldre och tyngre

De gravida blir bara äldre och tyngre. I Gävleborg är den genomsnittliga blivande mamman överviktig med ett BMI på 25,2 vid inskrivningen till MVC. Fler blir i dag dessutom snittade eller får bristningar vid förlossningen. – Det går hand i hand med att mammorna är äldre och fler är överviktiga eller feta, säger mödrahälsovårdsöverläkare Ingegerd Lantz, som tycker att utvecklingen är oroväckande.

Annons

Socialstyrelsen har synat utvecklingen från 1973 till 2007 när det gäller graviditeter, förlossningar och nyfödda barn. Statistiken visar bland annat att medelåldern för förstföderskor ökat från 23,8 år 1973 till 28,4 år 2007. Stockholm har inte oväntat de äldsta förstföderskorna med en medelålder på 29,8. I Gävleborg är medelåldern 27,3.

Andelen kvinnor med övervikt eller fetma har ökat från 27 procent 1993 till 36 procent 2007. Gävleborg ligger över riksgenomsnittet och på en osmickrande fjärdeplats i landet på listan över medelvärdet av BMI vid inskrivning till mödravården.

– Det är inga oväntade siffror, undersökningen bekräftar mest det vi redan känner till, säger Ingegerd Lantz, som även är verksamhetsansvarig för barn- och ungdomshälsovården i Gävleborg.

Hon ser allvarligt på utvecklingen. Att genomsnittsvikten har ökat så mycket får en rad följder, som ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar, högt blodtryck, typ 2-diabetes. Riskerna vid förlossningen är också fler och större.

– Ohälsa och kejsarsnitt går till exempel hand i hand. Risken för bristningar är också större eftersom äldre eller feta mammors vävnad inte är lika tänjbar. Mammans fetma kan också vara tillväxthämmande för barnet som även kan få andra skador, förlossningarna betraktas som riskförlossningar. Dessutom ger ohälsa och fel kost ofta feta barn eftersom insulinpåslaget går över till barnet i magen, säger Ingegerd Lantz.

Hon säger att mammornas högre ålder har en viss påverkan på det mesta inom mödravården, men tror att det finns en stor okunskap om fertilitet och risker hos dem som skjuter upp barnafödandet. Den biologiska klockan går inte att ställa på paus.

– Vid 30 års ålder minskar fertiliteten med 30 procent. Därefter går det raskt utför. Lyckas man bli gravid vid 38 ska man bara vara glad. Då får man ofta inte ens IVF-behandling (In-vitro-fertilisering, provrörsbefruktning). Men många tror att man kan skjuta upp graviditeten väldigt länge och att det sen nästan bara är att trycka på en knapp när man tycker att man är redo.

1973 var medelåldern för förstföderskor 24 år, men då var vi inte heller så jämställda som vi är i dag. För många kvinnor var det fortfarande självklart att vara hemmafru på bekostnad av utbildning och karriär. I dag är det lika självklart att satsa på utbildning och jobb på bekostnad av att föda barn när de biologiska förutsättningarna är som bäst.

– Tyvärr går inte biologi och samhällsutveckling alltid ihop. Biologiskt är det bäst att få barn mellan 20 och 30. Då funkar allt mer naturligt, det ser vi på BB med amningen. Unga kvinnor bara tar till sig barnet. Ett barn förändrar livet, men man är mer föränderlig och anpassningsbar när man är yngre. Dessutom orkar man mer. Allt blir så stort när man är kring 40 och får barn, man har mer invanda rutiner och kanske gör saker mer krångliga än de är.

Ingegerd Lantz tror att det går att bromsa ålders- och viktutvecklingen av gravida genom förebyggande arbete.

– Vi har redan börjat med det i Landstinget Gävleborg. Nu i maj till exempel har vi en heldag om fertilitet på alla ungdomsmottagningar i länet. I dag finns det också mer forskning som vi kan visa. Dessutom jobbar vi mer förebyggande på förlossningsavdelningarna. I Gävle har vi sänkt kejsarsnitt ganska mycket de senaste tio åren. Vi var uppe i 21,8 procent, nu är vi nere i 15–16 procent.

Socialstyrelsens siffror visar att kejsarsnitten ökar kraftigt i Sverige; från fem procent i början av 1970-talet till närmare 18 procent 2006 för att sedan för första gången minska något under 2007. Men mycket har förändrats till det bättre under åren. Nya metoder för graviditetsövervakning och smärtlindring har införts och stora framsteg har gjorts när det gäller omhändertagandet av för tidigt födda barn.

Rökning under tidig graviditet har minskat från 31 procent 1983 till sju procent 2007, vilket visserligen hänger ihop med att mammorna blir äldre, rökning är fortfarande vanligast bland de yngsta mammorna. Men rökningen har minskat i alla åldersgrupper. 1983 var andelen gravida tonårsmammor som rökte tidigt i graviditeten 50,7 procent. 2007 var andelen 23,7 procent.

Ingegerd Lantz är nyligen hemkommen från USA, där problemet med övervikt är betydligt större än i Sverige, även om utvecklingen går åt samma håll på bägge sidor Atlanten.

– Oj, här skulle jag inte vilja jobba med obstetrik, tänkte jag. Jag hoppas att vi inte hamnar där. Men jag tror att vi inte behöver det, jag tror på mycket förebyggande arbete och på människan.

”Ett barn förändrar livet, men man är mer föränderlig och anpassningsbar när man är yngre. Dessutom orkar man mer. ”

Ingegerd Lantz

mödrahälsovårdsöverläkare