Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Grisen slaktas först när köttet beställts

Kunden beställer en del av grisen och får köttet direkt efter slakt.

GD besökte gården där djuren har väldiga utrymmen att röra sig på.

– Grisar som mår bra smakar också bra, säger Ulf Lindström.

Annons

Om grisarnas helvete finns i Danmark så ligger paradiset i Hälsingland. Här på familjen Lindströms gård har cirka 100 grisar en yta av nästan tre fotbollsplaner att springa omkring på.

Ett dike med vatten ger dem goda möjligheter att böka upp gräset vid banken och få riktigt kladdig lervälling att rulla runt i. Och när termometern visar minus kan de alltid värma sig i de små hyddorna lite varstans i hagen.

Men de har faktiskt inget emot snö och kyla.

– Då trivs de att vara utomhus. När det regnar och blåser söker de däremot skydd direkt, säger Ulf Lindström.

Han och hustrun Cicci har sina grisar ute året om för att dagsljuset och gröngräset ska göra dem friskare och ge köttet bättre smak och konsistens.

När GD kommer på besök ligger gårdens galt, Nasse, helt utslagen med trynet i gruset. Hans uppgift är att betäcka suggorna så att fler kultingar föds fram. Nu vilar han ut efter dagens insats.

Suggorna föder två gånger per år och mellan tio och tolv smågrisar vid varje tillfälle.

Ulf och Cicci låter grisarna dia suggan dubbelt så länge som normalt, tio veckor i stället för fem.

– Mer di gör att de växer fortare och blir friskare. Hittills har vi aldrig haft en gris som blivit sjuk, säger Ulf.

När kultingarna ett halvår senare ätit upp sig till 115 kilo slaktas de, styckas och säljs till de som beställt en halv eller en kvarts gris i förväg. Beställningen görs på bondens egen marknad i Gävle eller per telefon.

Den som beställer en kvart får lite av bakdelen och lite av den främre så att det tillsammans blir en halv gris i miniatyr.

Köttet körs sedan i kylbilar till Kryddstigen och hämtas ut i ett varulager som Valbo Transport har där.

– Till Gävle levererar vi uppemot 40 grisar per år. Här i Hälsingland säljs mellan 120 och 150. Då hämtar kunden köttet direkt från gården, säger Ulf.

– Vi har ett annat tänk häruppe, en vana att köpa mycket och frysa in. Många av dem jag säljer till i Gävle är äldre. Kanske yngre har svårare att ta till sig det här sättet att handla kött på.

För två år sedan började familjens verksamhet i Gävle. Lena Levin var med och arrangerade bondens egen marknad och ringde till Cicci för att fråga om de ville sälja färskt griskött till Gävleborna.

Samma höst var Cicci på plats utanför rådhuset och tog beställningar.

– Det blev en jättesuccé. På mindre än en timme hade vi sålt tio grisar. Grillstyckat är väldigt populärt i Gävle. Men inte julskinka märkligt nog, säger hon.

Ulfs farfar köpte huset och marken i Östansjö nära Ljusnan någon gång på 30-talet. Sedan dess har det funnits kor, kalvar och hästar på ägorna. Men aldrig någon grisuppfödning i större skala än enstaka grisar då och då.

Ulf hade alltså ingen större erfarenhet när han satte igång för tre år sedan.

Inte heller Cicci.

– Vi ringde runt och fick lite information. Vi läste också böcker och var inne på nätet för att kolla hur det går till. Framför allt har vi lärt av misstagen vi gjort. Grisar är också väldigt lätta att sköta.

Ulf är svetsare till professionen och Cicci lärare. De matar grisarna med foder och äpplen innan de åker till jobbet och gör det igen när de kommer hem vid fem.

På gården bor de med döttrarna Elsa och Tilda och Ulfs son Simon från ett tidigare förhållande.

Tilda och Elsa tar nu ett kliv över det låga elstaketet och klampar in hos de mindre grisarna med föräldrarna i bakhasorna. Snart flockas kultingarna kring dem, knuffas och bökar i gräset runt stövlarna.

Ulf visar de runda foderautomater som ligger utplacerade här och där och som fylls på varje morgon och kväll. Grisarna lyfter själva på varsitt lock så att de kan smaska i sig födan inuti.

– På det här sättet blir det aldrig något bråk om maten och de kan växa ungefär lika fort allihop, säger Ulf.

Andra djur på gården är hönor, påfåglar, jämthundar och katter. Men fattas gör det djur som Tilda, fem år, är allra mest förtjust i.

– Jag tycker lite om grisar, men vill hellre ha kaniner, säger hon.

Lillasyster Elsa, tre år, tycks däremot vara betydligt nöjdare med valet av djur. Piggt och glatt springer hon runt i hagen och klappar om gris efter gris.

– En bet mig på stöveln och slickade, titta, nu är jag lortig, säger hon och hastar fram till nästa lilla kulting.