Annons
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Gunder Hägg-stadion fyller 30

I år fyller Gunder Hägg-stadion 30 år. Invigningen skedde 2 juni 1984 och arenan var då den första i landet för enbart friidrott. Gavlestadion var namnet de första 23 åren men 2007 ändrades namnet till Gunder Hägg-stadion, till minne av gävles mest framgångrike friidrottare genom tiderna, Gunder Hägg.

Annons

Sedan 1903 hade det varit Strömvallen, eller Strömdalen som den hette från början som var Gävles samlingsplats för friidrotten. Men 1984 stod Gavlestadion klar, den första renodlade friidrottsarenan i hela Sverige. Läget bredvid Gavlerinken/Läkerol Arena  gjorde att redan då fanns tankarna på att samla flera idrotter på samma ställe i Gävle. Nu håller den nya  fotbollsarenan som skall vara klar till säsongen 2015 på att byggas framför Gunder Hägg-stadion. Och snart påbörjas bygget både av både en sporthall och friidrottshall alldeles vägg i vägg som gör Gavlehov fullständigt.

Men namnet Gavlestadion var inte förstahandsvalet när friidrottsarenan skulle namnges 1983. Det var Häggstadion, men kulturnämnden i Gävle gillade inte namnet. Motiveringen var att om man får något uppkallat efter sig skulle man ha varit död i minst fem år.

"Det är första gången som jag kan beklaga att jag inte är död", sa Gunder Hägg då i en intervju i GD.

Gefle IF:s eldsjäl Mats Åkerlind har varit med hela vägen. Och kan berätta en hel del om när planerna på en ny arena tog fart.

– Det började diskuteras i mitten på -70-talet. Brynäs spelade allsvensk fotboll säsongen -74 på Strömvallen och det fungerade inte för alla parter.

Men det dröjde ända till 1983 innan arbetet påbörjades på Sätraåsen. Även planen framför Fjärran Höjder var i åtanke men att det blev nuvarande placering var nog det bästa med facit i hand.

– Vi hade dåligt väder på GD/GIF1982 och barnen som tävlade på kolstybben var minst sagt smutsiga från topp till tå. Sossarna lovade en ny arena om de vann valet och så blev det, minns Mats.

Varje år fylls så gott som hela innerplanen med barn. Det är under GD/GIF-helgen, som samlar runt 3 000 hoppande och springande barn från årskurs tre till sex. Då är det ett myller av barn som är där mer för att umgås med kompisarna och ha skoj, än för att resultaten skall bli bra.

Det är många stora friidrottsstjärnor som tävlat på arenan. Carolina Klüft, Patrik Sjöberg, Christian Olsson, Ludmila Engquist, Stefan Holm och systrarna Kallur för att nämna några. Ludmila tävlade i GD-galan 1997, det var året efter hon tagit OS-guld i Atlanta. Publiken strömmade till och Ludmila som var otroligt populär skrev autografer i över en timme efter loppet.

– Alla stora svenska stjärnor har varit här och tävlat och det har även slagits några svenska rekord. Den största internationella stjärnan är Wilson Kipketer som var med i GD-galan -92 och -93. Men den bästa idrottsliga prestationen gjorde nog Tero Pitkimäki i spujt 2005. Vi arrangerade Europacupen och han kastade 85,90 och vann med över 5 meter, säger Mats Åkerlind.