Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Gustaf Holm, fanmålare

Annons

En man plöjer en åker med två hästar. Marken är lätt kuperad, och i bakgrunden syns ett par rödmålade ekonomibyggnader. Några bulliga vita sommarmoln hänger över landskapet. Det är en målad bild, en liggande oval på ett mörkrött yllestandar som också pryds av sju tofsar. Texten är målad med guldbokstäver. Överst: ”Gysinge Landtarbetare-Fackförening”. Under målningen: ”Enighet ger styrka”, ”Stiftad 23/9 1906.”

Arkiv Gävleborg, det som tidigare kallades Folkrörelsernas arkiv i Gävleborgs län, ligger i Gävle, på Brynässidan av järnvägsspåren, i den byggnad som uppfördes som postterminal. Arkivet är rena skattkistan för hembygds-, släkt- och akademiska forskare och exempelvis för författare av organisationers och företags jubileumsskrifter. Motsvarande institutioner finns i andra svenska län eller regioner, men unik för Arkiv Gävleborg är den omfattande samlingen av fanor och standar – störst (utanför Stockholm) i hela Sverige: 644 fanor, standar, banderoller med mera.En fana är en duk fästad vid en stång. När duken hänger ner från en tvärstång kallas den standar. Och en fanmålare är alltså långtifrån någon som målar Fan på väggen.

Det ovan beskrivna standaret är ett av tre i arkivets ägo som har målats av Gustaf Holm. Om honom berättades i GD 25 februari i år; det var han som framgångsrikt drev en fotoförstoringsateljé i Gävle, fast han snarare var konstnär än fotograf. Han målade landskaps- och stadsbilder, stilleben, porträtt och till och med altartavlor. Enligt Birgitta Lundblad, som forskat om hans verksamhet, målade han även en dekor i Buregårdens källare. På 1920-talet hade han ett par konstutställningar i staden, står det i hans dödsruna. Dessutom var han en entusiastisk fiskare och sångare samt fembarnspappa.

”Den bars främst i vårt led” heter den bok om fanor och standar som arkivet gav ut 1984 och som väl nu endast kan fås antikvariskt. Där berättas om ett annat standar, som införlivats med samlingen på 1970-talet.

Det var Gefle Typografklubb, stadens kronologiskt tredje fackförening, som 1899 kunde inviga detta samlingstecken: en Gutenberg-figur på vit botten, omgiven av ett typografemblem (stadsvapnet i Mainz, där Gutenberg var verksam) och texterna ”Gefle Typograf-Klubb”, ”Bildad 1886”, ”Kunskap är Makt”. En invigningsfest hölls till dess ära där Hoffmanska kapellet och en sångkör från Falun medverkade, och Gefle Dagblads redaktör K M Lindh höll ett fördrag på temat ”Kunskap är makt”.Fotograf Carl Larsson tog en bild av bortemot femtio högtidsklädda och allvarliga typografer, grupperade kring nyförvärvet. Och redaktionssekreteraren E Lindqvist författade en prolog tillägnad standaret med slutklämmen: ”Hvit hon är, vår nya fana,/såsom ljuset hvit och klar./ Främst på strids- och segerbana/ skall hon bäras. För en hvar/ ädla sträfvandets symbol./ I dess tecken nå vårt mål/ skola vi, så vidt som ’kunskap’/ dock är ’makt’, så är vårt hopp.”Jo, det var ju stiligt, fast ”fanan” råkade vara ett standar. På arkivet saknades dock uppgift om vem som gjort målningen. Inga räkningar var bevarade från tillkomståret, och i protokollen nämndes inte konstnärens namn. Men 37 år senare ville typograferna skaffa ett nytt standar eftersom det gamla var slitet. Och en fackföreningsveteran, S Fredén, begärde ordet och ”upplyste om att konstnären Gustaf Holm härstädes utfört det gamla standaret, varför han tyckte det vore skäl i att efterhöra sig även hos honom.” Detta var 1935. Holm var still going strong; han levde till 1954. Och härmed hade Arkiv Gävleborg ett namn på upphovsmannen till den tidigare anonyma fanmålningen.

Lantarbetarna i Gysinge avslutade sitt fack 6 december 1909 som en följd av storstrejken, rapporteras från arkivet. Men facket återuppstod 1931.

Barbro Sollbe

Annons