Annons
Vidare till gd.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Här är intresse nummer ett

Bra lärare och chans att läsa historia som de tycker är kul gör att Ellen Nilsson och Lovisa Hellsten är nöjda med Vasaskolans spetsutbildning i humaniora.

Men ekonomin hindrar elever som inte bor i närheten att börja.

– Linjen har gett mig mycket. Jag är glad att jag valde den, säger Lovisa Hellsten som går i tvåan.

När hon inte hittade någon musikutbildning i Gävle som hon ville gå satsade hon på sitt andra intresse, historia, och hittade Vasaskolans nya spetsutbildning. Klasskamraten Ellen Nilsson sökte eftersom hon vill bli arkeolog.

De beskriver utbildningen som att de läser in tre år på två för att få chans att ägna sig åt de ämnen de är intresserade av det tredje året. Första året var tufft, bland annat med all matte på en termin.

– Ibland ångrade man att man hade valt det, säger Ellen Nilsson.

Men hon funderade inte på att hoppa av. De tycker att de hela tiden har fått gehör för sina åsikter och kunnat påverka utbildningen.

– Vi har sett vissa svårigheter under första årskursen. De har blivit testpiloter, säger Patrik Lundh, historielärare.

Nu är till exempel matten uppdelad på två terminer. Han är också nöjd med utbildningen och tycker att det är roligt att få profilklasser inom sina ämnen. Sedan gäller det att balansera så att de hinner med både kursplan och fördjupning i ett lagom tempo.

– Lärarna brinner verkligen för sina ämnen. Blir det för mycket får man säga till, säger Lovisa Hellsten.

Både hon och Ellen Nilsson berömmer lärarna som bidrar till att de är nöjda med sitt val. Andra plus är föreläsarna som kommer till skolan och chansen att samarbeta med Riksarkivet. Patrik Lundh och några elever har också åkt till Egypten på fritiden.

Även på de andra åtta skolorna är lärare och elever mycket nöjda och engagerade skriver Skolverket i en rapport efter utbildningens första år.

Ellen Nilsson flyttade från Ljusdal till Gävle för att börja på Vasaskolan och delar en lägenhet i Sätra med två andra elever på programmet.

– Det är jobbigt ibland, men samtidigt funkar det bra. Man lär sig, säger hon.

Spetsprogrammen har riksintag, men de flesta elever bor i närheten enligt rapporten. För att bredda rekryteringen föreslår Skolverket ekonomiskt stöd så att inte föräldrarnas ekonomi avgör om eleverna kan flytta till den utbildning med riksintag de vill gå.

– Det är ganska akut, den frågan dyker upp, säger Patrik Lundh och berättar att elever har fått avstå från att gå eftersom de inte haft råd att flytta.

Enligt TT dock en höjning av inackorderingsstödet inte aktuell.

Ellen Nilsson och Lovisa Hellsten tycker att ett hinder för rekrytering är att den ”elitklass”-stämpel som programmet fått avskräcker. Man måste inte ha höga betyg i alla ämnen, intresse för profilämnena är det viktiga tycker de. Har man det, prova och ge det en chans uppmanar de.

– Man måste inte vara bra i historia, säger Ellen Nilsson.

Ettorna var väldigt rädda under sommarlovet för att de inte skulle klara av utbildningen berättar Patrik Lundh. När de väl börjat ser de att de klarar det, även om det är en utmaning.

Ellen Nilsson var också orolig innan hon började.

– Men jag går ju för att jag ska lära mig.

Walter Nordkvist, biträdande rektor på Vasaskolan, säger att de försöker motverka den socioekonomiska snedrekrytering Skolverket ser, där de flesta elever kommer från en socioekonomiskt stark miljö med svensk bakgrund, genom att gå ut med information brett. Ett problem är att nå studie- och yrkesvägledarna utanför länet.