Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Här finns Gävles avrättningsplatser

Fyra offentliga avrättningsplatser i Gävle är kända. Liksom en i Valbo. Nu vill man få mer kunskap om avrättningsplatser i hela länet.

Annons

Ett projekt har startats i syfte att fastställa var i Gävleborg det fanns offentliga avrättningsplatser förr i tiden. Redan nu känner man till fyra sådana platser i Gävle.

– Vi är intresserade av de offentliga avrättningsplatserna där man straffade offentligt för att avskräcka andra från att begå brott, säger Desirée Kjellberg, intendent på Sveriges Fängelsemuseum.

En av dessa platser fanns på ett torg mellan Rådhuset och Gavleån.

– Här avrättades bland annat fem kvinnor år 1675, anklagade för häxeri. De halshöggs och kropparna slängdes sedan på en oxkärra som drogs till Vallbacken där de brändes på bål, säger Desirée Kjellberg.

Hon berättar att det funnits en avrättningsplats i skogspartiet mellan nuvarande Kaserngatan och Batterigatan.

En annan avrättningsplats ska ha funnits där sjukhuset ligger nu, på höjden mellan ingång 25 och psykavdelningen.

– Många i Gävle känner till den här avrättningsplatsen. De som bodde i Tolvfors och tog sig till stan gick över den höjden. De som blivit avrättade satt uppe på steglar för att vara andra till skräck och varnagel. De som hängdes lämnades kvar i galgen för att avskräcka andra från att begå brott.

Stegling var ett utökat straff och innebar att kroppen styckades och lades upp på hjul.

Fjärde avrättningsplatsen ska ha legat mellan Willys på Norra Kungsgatan och Travbanan, ungefär vid vägen där det i dag finns en milstolpe.  Här ska det också ha funnits en skampåle.

Avrättningsplatserna placerades på noga uttänkta platser, enligt Desirée Kjellberg.

– Grejen är att man ofta satte galgbacken på höjder och vid stora vägar där det var många som gick. Tanken var att så många som möjligt skulle se de avrättade personerna.

– Men vi tror inte att alla de här avrättningsplatserna användes samtidigt, så stor var inte staden att det behövdes tre galgbackar.

– Vi vet inte när eller hur de användes och det är därför vi försöker få i gång studiecirklar så att vi kan få hjälp av den kunniga allmänheten att inhämta mer kunskap.

Projektet genomförs  av Sveriges Fängelsemuseum tillsammans med Region Gävleborg och Studiefrämjandet Gävle.

Desirée Kjellberg berättar att befolkningen, även barn, mer eller mindre tvingades att titta på avrättningarna.

Hon vill betona att man vet mycket lite om avrättningsplatserna i Gävle. Däremot ska det finnas mer kunskap om en sådan plats i Valbo socken

– Vi känner till många som blev avrättade i Valbo. Där genomfördes bland annat den sista steglingen i Gävlebor. De sista som steglades var två män som var dömda för mord.