Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Hårt tryck på Migrationsverket i Gävle – fyra gånger så många asylsökande senaste veckan

Flyktingkatastrofen sätter hård press på Migrationsverkets ansökningsenhet i Gävle. Den senaste veckan har närmare 200 asylsökande kommit till Gävle. Av dem var uppemot 30 ensamkommande barn. I vanliga fall kommer omkring 50 i veckan, varav fem är barn.
– Vi har utökat vårt ansökningsteam till 26 handläggare i stället för tolv, som det är i vanliga fall, säger Maria Beiron, chef för asylprövningsenheten.

Annons

Klockan är tio på torsdag förmiddag. Just för tillfället är det lugnt. Men en buss med asylsökande väntas in någon gång under dagen.

– Ibland kommer det in bussar från andra enheter när de inte hinner med att registrera alls. Och vi har ett system där vi ska avlasta Märsta med fördelningsboenden.

Den senaste veckan har 5 800 asylsökande kommit till Sverige.

– Fördelen och det som är lite speciellt med enheten i Gävle är att vi har allt under samma tak, hela processen. Allt är ju i lite mindre skala här. Den absoluta prion nu är att de som kommer får sin asylansökan registrerad så att deras vistelse blir legal och att de får tak över huvudet, ett boende, säger Maria Beiron.

Men det är svårt att planera på längre sikt.

– Vi har löst september månad. Längre går inte att planera. Vi är en väldigt flexibel organisation, måste vara det. Det är minutoperativt och det är det som är Migrationsverkets starka sida.

De flesta som kommer är från Syrien och Eritrea. För dem som kommer därifrån har man i hela landet gjort processen snabbare.

– Det som tidigare hetat förenklad ansökan heter nu förenklad förenklad ansökan. En skillnad är att det inte görs någon intervju alls i ett första skede, säger Maria Beiron.

I Gävle har Migrationsverket 212 platser på det egna boendet där asylsökande kan stanna i högst tre dagar.

– Det är enkelt, vandrarhemsstandard, men det är ju inte tänkt att man ska stanna längre än de dagarna.

Maria Beiron säger att jobbet är givande eftersom hon känner att myndigheten faktiskt kan hjälpa människor.

– Situationen gäller ju hela EU, men Sverige bidrar jättemycket och det känns bra. Det man verkligen kan se på de människor som kommer är hur trötta de ser ut, säger Maria Beiron.

Teamledaren Jenny Jonsson håller med.

– Det är ofta väldigt trasiga människor vi möter. Då känns det bra att kunna göra något bra för dem, säger hon.

Men precis som den ställföreträdande chefen vid Migrationsverkets enhet i Jägersro utanför Malmö, Betim Jahiri, säger Maria Beiron att beredskapen för att ta emot asylsökande är mycket god.

– Absolut! Vi är rustade för mer än så här, säger Maria Beiron.

Cecilia Eriksson är en av dem som avgör om en ansökan blir beviljad eller inte. Hon är beslutsfattare. Hennes arbetsbörda påverkas inte i samma utsträckning av flyktingtillströmningen som kollegorna på asylprövningen.

– Vi har ju gamla ärenden också, som är svårare att avgöra. Ett svårt beslut motsvarar ungefär tio enkla ärenden. Jag kanske fattar beslut i två eller tre svåra ärenden i veckan och tio till femton enkla. De som kommer från Syrien och Eritrea, där vi kan styrka medborgarskapet, hör till de enkla. Men när det gäller sökande från Eritrea har de ofta inga id-handlingar.

Hon säger att hon föredrar de svårare ärendena eftersom de är en större utmaning.

– Jag älskar mitt jobb. Det kan jag säga rakt av. Man blir väldigt ödmjuk av det vi ser faktiskt har hänt de människor som kommer hit. Vi känner till graderna av tortyr och övergrepp som faktiskt sker och inser vad människor lever med, säger Cecilia Eriksson.

På en bänk utanför myndigheten sitter Trhas från Eritrea med sin lilla dotter Hermon. De har varit på flykt i ett år eftersom de inte haft möjlighet och pengar att ta sig längre sträckor i taget. Nu är de i Gävle för att söka asyl. Med sig har de Yemane, också från Eritrea, som stöd. Han har redan uppehållstillstånd. Jag försöker förmedla det jag just fått veta, att processen är lite snabbare för dem som kommer just från Eritrea, att det ser hoppfullt ut. Hennes engelska är begränsad och Yemane tolkar. Han säger:

– Hon vågar inte hoppas på så mycket längre. Och tror inte på något förrän det har hänt. Men jag hoppas åt henne.