Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Helvetiskt ordförandeskap

Annons

En pågående finanskris. Ett klimatavtal som ska framförhandlas, där EU förväntas ha en ledande roll. Osäkerhet kring det nya EU-fördraget. Ett nytt EU-parlament och en ny EU-kommission. Och – eventuellt – en ny ordförande för kommissionen.

För något år sedan verkade Sveriges EU-ordförandeskap jämförelsevis enkelt. Det skulle bli kort – eftersom parlamentet och kommissionen samlas en bit in på hösten – och relativt odramatiskt.

Nu ryktas det om att Sveriges ordförandetid kallas ”the presidency from hell”, ordförandeskapet från helvetet, eftersom det är så många komplicerade processer som ska drivas medan Fredrik Reinfeldt & Co svingar klubban.

Utöver de pågående kriserna har den svenska regeringen en lista med egna prioriteringar för det kommande halvåret.

Det handlar om klimat och energi, jobb och konkurrenskraft samt en ny Östersjöstrategi för bättre miljö och tillväxt. Samarbetet inom de rättsliga frågorna ska förbättras inom ramen för det så kallade Stockholmsprogrammet. Dessutom vill regeringen fortsätta på utvidgningsförhandlingarna med Kroatien och Turkiet.

Det lär inte bli lätt att diskutera klimat och utvidgning med länder som tampas med stora underskott och hög arbetslöshet.

Men i grunden har regeringen gjort kloka val – en krisande ekonomi är ingen ursäkt för att strunta i de viktiga framtidsfrågorna. Inte minst klimatet är en ödesfråga som måste hanteras, oavsett konjunktur.

Och läget ser inte helt hopplöst ut.

När EU:s stats- och regeringschefer möttes i Bryssel i helgen lyckades man komma en liten bit på väg i ett par avgörande frågor.

De lyckades komma överens om garantier till Irland om att Lissabonfördraget inte kommer att påverka irländarnas militära neutralitet, skatter eller abortlagar. Det betyder att Irland kan hålla en ny folkomröstning i höst – vilket, om det skulle blir ett ja, betyder att samtliga 27 medlemsländer då har ratificerat fördraget som sedan kan träda i kraft.

En annan viktig fråga på agendan var nomineringen av en ny kommissionsordförande. Där blev resultatet det väntade – den sittande ordföranden, José Manuel Barroso, föreslogs för ännu en period.

Den svenska regeringen hör till dem som backar upp Barrosos kandidatur. Inte för att han varit en särskilt effektiv kommissionsordförande – men för att det kommer att behövas en fungerande EU-kommission till hösten. Efter ministerrådets godkännande väntar en omröstning i EU-parlamentet. Hittills har bara den konservativa gruppen, EPP, tagit tydligt ställning för Barroso. Men grupperna på vänsterkanten saknar en egen kandidat, vilket talar för att Barroso kommer att godkännas – efter förhandlingar.

Kort sagt kommer det att krävas stora diplomatiska ansträngningar för att Sverige ska lyckas styra skutan i hamn. Men om det nu blir ett kaosartat ordförandeskap med många oförutsedda händelser bör en prioritering stå överst på listan: klimatet. Om Sverige, som ledare för EU-delegationen, lyckas förhandla fram en bra klimatuppgörelse i Köpenhamn, har regeringen klarat sin viktigaste utmaning.

GD 23 JUNI 2009