Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Högtidligt för Hellstrand

Annons

Joe Hill-gården, Gävle, söndag 12 juli

”Luffaren” av Joe Hill var en av sångerna Staffan Hellstrand spelade när han kuskade runt och levde på att spela på ålderdomshem. Att spela på Joe Hill-gården kommer också att kännas lite högtidligt, enligt artisten själv.

– Hans livsöde är ju så gripande, vilket gör honom mer intressant. Men konserten i sig ska inte bli högtidlig på något sätt. Det blir en vanlig Staffan Hellstrand-spelning med bra drag, säger han.

Det är heller inte bara Joe Hill-gården i sig som är speciellt för Hellstrand. Ända sedan början av karriären när han innan solokarriären spelade med bandet Dimmornas Bro har han haft ett gott öga till Gävle.

– Gävle var den första staden utanför Stockholm där vi fick en stor publik på 80-talet. Ja, vi var ju inte megastora, men det kom alltid mycket folk på spelningarna. Det berodde väl i första hand på att några av de som bokade band i stan gillade oss och lät oss komma tillbaka flera gånger, säger han.

Sedan dess har det blivit många spelningar. Den han minns bäst är en utomhusspelning som fick flyttas inomhus för att det snöade för mycket, i mitten av maj.

Redan vid sex års ålder bestämde sig Staffan Hellstrand för att han skulle bli popstjärna. Sju år gammal köpte han sin första egna skiva, en singel av The Beatles, och kunde sluta nöta på skivorna med schlagerlåtar som hans föräldrar, som nästan bara lyssnade på klassiskt, råkat köpa av misstag. När han var tolv fick hans mamma en gitarr i julklapp som han snodde och lärde sig spela med hjälp av gitarrböcker.

– När jag blev äldre började jag tänka lite mer realistiskt och läste till journalist på Journalisthögskolan. Men jag hann aldrig riktigt börja jobba med det innan musiken tog över igen, säger han.

Staffan reste omkring och spelade på ålderdomshem och gator och torg i Sverige och Danmark innan han bildade bandet Dimmornas Bro.

Efter tre skivor upplöstes bandet i slutet av 80-talet och han satsade på en solokarriär och att skriva musik till andra artister. Bland andra låtarna till Idde Schultz debutalbum, med hiten ”Fiskarna i haven”.

– En av de roligaste perioderna var när ”Lilla fågel blå” blev en hit och jag plötsligt nådde ut till en mycket bredare publik, säger han. Det kändes som att jag hade hållit på så länge utan det där riktiga genombrottet och så kom det till slut.

Samlingen som liksom hitlåten heter ”Lilla fågel blå” släpptes i april i år och sammanfattar Staffan Hellstrands 20-åriga karriär som soloartist. Trots att han varit med länge känner han inte av några trötthetstecken.

– Sverige är ju ett lite långt land att turnera runt i, men i övrigt är det fortfarande jättekul, säger han.

Hur ser drömscenariot ut för söndagskvällens spelning?

– Fint väder, mycket folk och att jag är i bra form. Och det kommer jag att vara.