Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Höjning av studiemedlet långt borta

Sorry, studenter. En höjning av studiemedlet kan dröja länge – trots tidigare löften.
Förslaget om 400 kronor mer i månaden punkterades av högskoleminister Lars Leijonborg redan vid presentationen.

Annons

Men han är också skeptisk till att införa en ny tidsspärr för studiemedlen.
En höjning av studiemedlet var en av huvudpunkterna när den studiesociala kommittén presenterade sitt betänkande på måndagen. Höjningen har varit efterfrågad av studenter, och Swedbank visade samma dag att den genomsnittlige studenten går 30 kronor back varje månad.
Men landets vuxenstuderande ska inte ha för höga förhoppningar. Vid pressträffen vågade Leijonborg inte ge några löften att förslaget realiseras, trots tidigare utfästelser om en höjning under mandatperioden.
– Jag vet inte, ärligt talat, var hans svar på frågan om det över huvud taget blir någon höjning före valet.
Han pekade på det statsfinansiella läget och var noga med att visa på att det tidigare löftet var förenat med en reservation:
– Skulle samhällsekonomin haverera kommer några andra löften inte att gälla. Och det är faktiskt det som inträffat. Men jag har inte givit upp tanken på att vi ska få en studiemedelshöjning. För övrigt är ju inte 2010 det sista året i världshistorien, sade han.
Förödande förslag
Kritiken lät inte vänta på sig.
– Leijonborg har hela tiden hänvisat till utredningen. Det har inte varit en fråga om att höja studiemedlen, utan om när och med hur mycket. Att nu säga att det inte blir något, det är förödande och då fattar man inte vilken ekonomisk situation studenterna befinner sig, säger kommittéledamoten Rossana Dinamarca (V) och får medhåll av S-ledamoten Caroline Helmersson Olsson.
Även Sveriges Förenade Studentkårer var allt annat än glada.
– Det är ett svek. Leijonborg, Folkpartiet och en majoritet av alliansens partier har flera gånger lovat en höjning, säger ordförande Moa Neuman.
Kommitténs ordförande, Roger Tiefensee (C), pekade på att studiemedelshöjningen bekostas av besparingar på andra håll – bland annat bostadsbidrag – men Leijonborg gjorde klart att han sätter frågetecken för en del av dessa besparingar.
Tidsspärr
Leijonborg är också tveksam till det kanske mest kontroversiella förslaget i betänkandet: att införa en tidsspärr för studiemedel. Efter fyra år måste studenten kunna visa upp en grundexamen eller andra sammanhängande studier motsvarande tre år. Det ska alltså inte längre gå att plocka ihop kurser utan fördjupning år efter år. Leijonborg är rädd att förslaget kan ha en avskräckande effekt på dem som funderar på en längre utbildning, och tror mer på sitt eget förslag om en examensbonus.
Det ska sägas att förslaget berör ett fåtal. Enligt kommitténs försiktiga uppskattning skulle cirka 2 000 av dagens studenter falla för fyraårsspärren.