Annons
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Hot och våld mot lärare ökar i Sandvikens skolor – en dubblering på fem år

Under de senaste fem åren har anmälningar om hot och våld mot lärare i Sandviken dubblerats.
Från Lärarförbundet tas det inte lätt på statistiken.
– Det är en alarmerande faktor, säger Anette Almström Kovacic, högstadielärare på Murgårdsskolan och ordförande i Lärarförbundet i Sandviken.

Annons

Det handlar om allt från att få en sax kastad mot sig till att få ta emot sparkar och slag. Hoten och våldet mot lärare i Sandviken har dubblerat sedan 2010.

Anmälningarna kommer från skolans alla årskurser – från förskola till gymnasiet. Under 2014 anmäldes till exempel att en elev som inte ville göra sitt skolarbete hotat en lärare till döden två gånger.

När GD informerar Anette Almström Kovacic om statistiken reagerar hon starkt.

– Det var värst, det är riktigt oroväckande.

Hon vill dock inte lägga någon skuld på eleverna. I stället ser hon det som ett resursproblem genom en reducering av avlastningspersonal, en reducering som hon menar har pågått under hela 2000-talet.

– Det har dragits ned på avlastningspersonal som vaktmästare, sjuksköterskor, kuratorer och elevassistenter. Det gör lärarjobbet ännu tyngre. När det uppstår konflikter står man kanske ensam som lärare med de som är arga samtidigt som man har ansvar för alla andra.

Neddragningen som hon talar om består i att personal har fått större områden, fler skolor på sina scheman. Resultatet är färre vuxna i skolorna, menar Anette Almström Kovacic.

– Det blir jättestor skillnad om alla är på plats hela tiden. Mindre splittrat. Nu delar de ofta skolor och får mer att göra, Jag tror att det är en bidragande orsak. Förr fanns det en stabil vuxennärvaro som inte finns längre. Det finns mindre personal, färre professioner och det minskar stabiliteten.

Hon pekar dock på fler faktorer som kan ligga till grund för den ökade statistiken. Tidigare hade kommunens skolor särskild undervisningsgrupp som var smågrupper för elever med extra behov. De flesta av dessa grupper har lagts ned och tanken är att eleverna ska integreras i de vanliga klasserna.

– Integrering är bra, men det följer sällan med personalresurser. Det kan ha varit en grupp om fem, sex elever som har haft en egen lärare, men när de kommer in i en vanlig klass har de inget personalstöd. Det har vi varnat för, men inte fått något gehör.

Integreringen av elever från mindre grupper till de vanliga klasserna har pågått under en längre tid. Den senaste gruppen som lades ned skedde 2015 – samma år som flest anmälningar gjordes. Vad hon nu ser är en allmänt stressad och pressad situation med många olika grupper som ska samsa om personalen. Bristen på resurspersonal som till exempel elevassistenter är ett stort problem, menar hon.

– I ett klassrum har man väldigt stor spridning på olika elever som man ska få att funka ihop och det är ett svårt uppdrag och det kräver kringresurser. Men det har inte ökat.

Det som behövs enligt Almström Kovacic är fler vuxna som eleverna kan vända sig till, men det hon ser är att alla skolans yrkeskategorier har fått mer att göra och samtidigt mindre tid.

– Förr hade lärare mer tid att umgås med elever mellan lektioner. Nu går den tiden till all dokumentation vi måste föra, det finns ingen tid för spontanmöten med eleverna.

Den instabila situationen i skolan är en del av problemet bakom statistiken om hot och våld, menar Anette Almström Kovacic och förklarar att hon ser problemet ur ett elevperspektiv. Och det är dem som behöver mest stöd som förlorar på det.

– De som behöver hjälp är de som förlorar. Och det är det som kostar samhället senare men det är ingen som bryr sig om det nu.

Efter att ha tagit del av statistiken som visar en dubblering av antalet anmälningar om hot och våld på fem år, måste åtgärder vidtas, säger hon.

– Jag ska lyfta den här statisktiken nästa gång vi har möte med förvaltningen. Vi måste titta på det här för det är en alarmerande faktor.

Läs även: Våldsam vardag i lågstadieklass – föräldrar anmäler Gävleskola

GD har sökt skolformschef Inger Norman samt kunskapsnämndens ordförande, Signe Brockman, S, för en kommentar.