Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Hundar och barn en riktigt bra kombination

/

Jennie Schröder-Ellner, hundpsykolog, säger att hundar i familjen är bra för barn, att barnen blir friskare och lättare utvecklar empati, men att det är ett väldigt stor ansvar att vara både förälder och hundägare.
Barnen Ester och Edith gillar hundarna Peggy och Molly.

Annons

– Man måste lära sig hundarnas språk. Det finns så många missuppfattningar, som att hundar kan vara svartsjuka eller att man inte ska låta hunden morra, säger Jennie.

Hon har alltid gillat hundar. När hon själv var barn kunde familjen inte ha hund eftersom hennes syster var allergisk. Hon tillfredsställde sitt stora intresse genom att ta till sig grannskapets alla hundar. I dag är hundar en självklar del i familjebilden.

– Det är roligt med hundarna, och mysigt att sova med dem. Ibland är det jobbigt när man sitter och leker och de kommer och förstör. Men jag längtar efter dem när vi har varit borta ibland, säger Edith, sex år, med lilla hunden Molly tätt intill sig.

Familjen har två blandrashundar; Molly, fyra år, och Peggy, som är ett och ett halvt. Jennie är utbildad kynolog, hundbeteendevetare, och diplomerad instruktör och hundproblemskonsult, populärt kallat hundpsykolog. Dessutom är hon diplomerad friskvårdare för hundar och internationell hundtränare.

– Ordet hundpsykolog är lite missvisande. Det krävs en högskoleutbildning för att bli psykolog, det gör det inte här. Men det är ju ändå hundpsykolog som folk kallar det.

Hon säger att det är viktigt att förstå som förälder varför hundarna beter sig som de gör. När hon själv väntade första barnet Edith, i dag sex och ett halvt, var hon redan utbildad och därför inte alls orolig över hur det skulle gå.

– Men jag vet att många föräldrar är det. Den vanligaste farhågan är väl kanske att man tror att hunden ska bli svartsjuk på barnet, men hundar kan inte bli svartsjuka. Det är en mänsklig känsla. I hundflocken kommer det nya medlemmar och valpar hela tiden. Det är snarare så att man måste skydda hundarna mot barnen.

Hon säger att hon ofta hör föräldrar och hundägare, med lite stolthet, säga att barnen kan göra vadsomhelst med hunden utan att den bryr sig.

– Det är fel att låta barnen göra så. Det är jobbigt för hunden att bli riden på, bli dragen i öronen och petad i ögonen. Det här kan leda till att hunden börjar tycka illa om barn, sällan familjens barn, men andra. Sen lär sig inte barnen att behandla hundar i allmänhet med respekt. Kanske beter de sig likadant mot en annan hund som inte tål lika mycket och som då markerar det.

Barn, eller vuxna, ska inte heller krama hundar för intensivt.

– Hundar tycker att det är jätteläskigt att sitta fast.

Ett annan vanlig missuppfattning är att man inte ska låta hunden morra mot barnet. Långt innan hunden börjar morra har den gett en rad så kallade lugnande signaler om att den inte gillar läget.

– Hunden ger tio till femton olika lugnande signaler innan den börjar morra, som att gäspa eller titta åt sidan. Om hundägaren inte kan dessa signaler och om man lär hunden att det är fel att morra då har den inget sätt att visa att nu räcker det, då kanske den biter direkt i stället.

Det är inte heller någon god idé att låta hunden ligga och vakta barnet för mycket. Hunden kan till slut ta uppgiften på så stort allvar att ingen får komma fram till barnet.

Det är viktigt att låta hunden få vara med och att den får nosa och lukta på barnet när det kommer hem från BB, men efter att först ha hälsat på mamman ordentligt. Man kan även förbereda hunden på ankomsten genom att göra i ordning för bebisen i god tid och kanske ta en promenad med barnvagnen så att hunden förstår att saker kommer att bli lite annorlunda.

Jennie säger att det är bra om hunden får vara med mycket, vid blöjbyten och amning, att man inte stänger den ute eller bannar den när barnet är med. Då kan hunden börja associera negativt till barnet.

Det går lika bra att skaffa hund innan barnet kommer som efter, det finns för- och nackdelar med båda situationerna. Dottern Ester föddes i samband med att familjen skaffade valpen Molly.

– Det är väl inget jag rekommenderar precis, det var jobbigt. Det handlar ju om att hjälpa båda att utvecklas och blomma ut, samtidigt som de ska fungera tillsammans.

Vilken typ av hund man ska skaffa beror helt på vilken typ av familj man är, vilka intressen man har och vad som är viktigt. Hundar har olika personligheter och egenskaper precis som människor.

– Vissa hundar har dåligt rykte för att fel typ av människor skaffat dem och tagit fram fel saker i dem. Det är alltid människans fel om hunden är aggressiv, hundar föds inte så.

Hon säger att om man lär sig hundens beteende och språk så är det en vinst för alla att ha en hund i familjen.

– Det har gjorts flera undersökningar som visar att barn som har nära kontakt med djur blir friskare än andra barn. Har de dessutom fått några hundpussar är de ännu friskare eftersom det utvecklar immunförsvaret. Barn som växer upp med hundar och har utvecklat empati för dem känner också lättare empati för människor. De är även mer sociala.

”Ibland är det jobbigt när man sitter och leker och de kommer och förstör. Men jag längtar efter dem när vi har varit borta ibland.”

Edith, sex år

Mer läsning

Annons