Annons
Vidare till gd.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Hur miljövänlig är torv?

På lördagen bjöd företaget Neova in till öppet hus för att visa hur de bedriver och vårdar torvtäkten Norrbomuren. Men samtidigt finns det frågor kring hur miljövänligt det egentligen är med torv.

Trots blåsigt väder var det många som var intresserade av att få veta mer om täkten som ligger i Främlingshem. Produktionsytan omfattar 200 hektar och den årliga skörden av torv är 100 000 kubikmeter och här har täkt bedrivits sedan 1982.

Torven används både som bränsle och som odlingsjord och företaget räknar med att kunna fortsätta bedriva verksamhet i 15-20 år.

– Sedan har vi kommit ned till botten av det som en gång var en sjö, säger Regina Jönsson, prospekteringschef på Neova.

Intresset hos besökarna var stort och det bjöds på bland annat tipspromenad samt berättades att hanteringen av torv är ett gynnsamt kretslopp som är viktigt för miljön.

Två av besökarna var Lennart och Gun Andersson.

– Vi är nyfikna på vad de gör här. Vi fick berättat på vilket sätt det påverkar miljön och det verkar bra.

Men en av de andra besökarna var Nils-Gunnar Kempe, Fp. Han är inte lika övertygad om torvbrytningens förträfflighet. Han har även skrivit en motion tidigare om att användningen av torv bör fasas ut i Sandviken.

– Det här är en enorm förödelse av myren. Vi har redan förlorat 25 procent av Sveriges myrar, växtligheten försvinner och det blir utsläpp av tungmetaller. Tillväxten är också extremt långsam, torven har bildats sedan istiden.

Regina Jönsson väljer dock att kalla det för "långsam förnybart lokalt bränsle" och nog har hon rätt i att det är en långsam process att förnya. Torven som utgör mossen har växt fram under de senaste 6000 åren, enligt Neovas egen information, och för mossen att naturligt återhämta sig tar det lika lång tid.

Men användningen av torven orsakar även utsläpp som spär på växthuseffekten. Prospekteringschefen säger dock att tillväxten av torv tar upp koldioxiden som släpps ut vid förbränning och jämför med skogen som gör samma sak vid förbränning av träbränslen.

– På ett år produceras 4 miljoner kubik torv i Sverige, men vi har en naturlig återväxt av torv på 20 miljoner kubik per år på torrmarker runt om i landet. Den tillväxten upptar koldioxiden från utsläppen när torven används.

Regina Jönsson säger att man bara producerar på mark som redan tidigare har påverkats av brytning och som därför redan läcker koldioxid. Därmed besparar man den orörda mossen och menar att torv är en bra resurs som ska användas med förnuft.

Neova anser också att torv som bränsle ska ses som miljövänligt biobränsle och inte det mer miljöskadliga fossila bränslet. Men även om det, enligt Regina Jönsson, lutar mer åt biobränsle så vill myndigheterna ha en kontrollerad användning.

– Det är belagt med utsläppsrättigheter, säger Regina Jönsson.