Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

I dag delas Almapriset ut

Annons

Vad vet världen om priset till Astrid Lindgrens minne? Svaret blir förmodligen ”inte så mycket”. Men för tidigare års vinnare har Alma-priset varit livsavgörande.

I dag, tisdag, tillkännages årets pristagare.

Den australiska författaren Sonya Hartnett hade haft det motigt en längre tid och började fundera över sitt livsval.

Hennes ungdomsböcker hade visserligen rosats av kritiker, men hon upplevde sig ändå som marginaliserad och misslyckad.

Den 14 mars 2008 kom beskedet från Sverige som förändrade hennes liv. Hon hade tilldelats Astrid Lindgren Memorial Award med en prissumma på fem miljoner kronor. Så här ett år efteråt sammanfattar hon upplevelsen med stor tacksamhet.

– Inte en dag förflyter utan att jag upplever det som att Astrid Lindgren rör vid mitt liv.

– Så tror jag att det kommer att vara under resten av mitt liv.

För Sonya Hartnetts del innebar Alma-priset en personlig bekräftelse, ekonomisk trygghet och en sorts revansch.

Sedan offentliggörandet för ett år sedan har intresset för hennes person och hennes böcker ökat betydligt i hemlandet Australien.

För andra pristagare har priset haft ännu större praktisk betydelse.

– För oss har det betytt allt. Vi har fått möjlighet att överleva och att stärka våra program. Det är inte lätt att överleva i Venezuela – det var det inte ens före den ekonomiska krisen. Alma-priset gav oss frihet, säger Carmen Diana Dearden, från den läsfrämjande organisationen Banco del Libro.Banco del Libro, som tilldelades Astrid Lindgrens pris 2007, har i snart fem decennier kämpat för att nå ut till barn och ungdomar i Venezuela.

Med röda bokbussar kommer ”Bokbanken” med läsning till barnen i kåkstäderna, medan mulor fraktar böckerna till de unga läsare som bor i bergsbyarna.

Med stor uppfinningsrikedom har Banco del Libro jobbat för att hitta sponsorer till sina projekt.-

– Den privata sektorn är hårt drabbad av finanskrisen och det skulle ha haft en förödande effekt på oss, om vi inte fått Alma-priset. Vi startade till exempel ett bibliotek i en ekologisk park tillsammans med ett gasföretag, men när staten tog över företaget upphörde sponsorpengarna. Nu kunde vi ändå slutföra projektet och betala de anställda, berättar Carmen Diana Dearden.

Sonya Hartnett och Banco del Libro är goda exempel på tanken bakom priset till Astrid Lindgrens minne. Redan från början slogs det fast att prispengarna antingen skulle gå till författare, berättare, illustratörer eller läsfrämjande organisationer.

Banco del Libro är den hittills enda organisationen som har tilldelats priset.

– Jag är visserligen jävig, men jag skulle gärna se att någon som jobbar med läsfrämjande åtgärder vinner priset i år. De kämpar så mycket utan någon uppmärksamhet, på ett sätt som författare inte behöver göra. Min favorit är nog Julinda Abu Nasr, från Libanon. Hon gör ett fantastiskt arbete nästan helt utan pengar och stöd, säger Carmen Diana Dearden.

Hon upplever att det svenska priset har blivit välkänt i Venezuela där det går under beteckningen ”petit Nobel” - lilla Nobel.

Och även om Sonya Hartnett inte tror att vanliga australier har en aning om vad Astrid Lindgrens pris är för något är hon övertygad om att de någon gång i framtiden kommer att veta det.

– Det har kapaciteten att ställa alla andra priser i skuggan – det tar bara lite tid. Prispengarna talar sitt eget språk. Jag vill redan vinna det igen och hatar idén att inte längre vara den regerande prinsessan.