Annons
Vidare till gd.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

I Gysinge är två av tre invånare asylsökande – så har boendet förändrat orten

Förutom att hundratals människor fått skydd från krig och förtryck har det stora asylboendet i Gysinge också resulterat i fler elever och anställda i skolan, bättre försäljning i bygdens livsmedelsbutiker, fler som åker kollektivt och ett pånyttfött fotbollslag.
Samtidigt finns utmaningar – både på och utanför boendet.

Gysinge- och Österfärneboområdet i södra delen av Sandvikens kommun är ett av de områden i Sverige som i förhållande till sin folkmängd tagit emot flest asylsökande de senaste åren. I Gysinge bodde cirka 150 personer innan de runt 300 flyktingarna flyttade in, de flesta i det gamla brukets vita längor.

I Österfärnebo finns cirka 65 personer inkvarterade vilket gör att ungefär var tredje person i hela Gysinge-/Österfärneboområdet är asylsökande.

Läs mer: Nu har flyktingarna kommit till Gysinge

Läs mer: Asylboende skapar jobb

Läs mer: Alla är inte lika positiva

I sommar är det två år sedan boendet i Gysinge öppnade. Ingen GD pratar med i området förnekar att den stora inflyttningen inneburit en förändring för bygden. Samtidigt är de flesta förvånade över hur lite de nya invånarna syns.

– Jag tycker att det är ganska få förändringar med tanke på hur många fler vi har blivit. Man ser inte till alla dessa människor så mycket som man trodde att man skulle göra, säger Maud Norell, delägare i Gysinge Brukshandel, som ligger precis intill asylboendet.

Hon är en av dem som träffar och pratar med flest Gysingebor, både gamla och nya.

– Jag tycker inte man hör att någon klagar. Det enda som varit lite problem är det här med bussåkandet, säger hon, och berättar om hur det från början blev kaos när alla skol- och förskolebarn skulle ta bussen till Österfärnebo varje morgon. Det var trängsel, bråk och skrik.

– Då var det en från personalen här på boendet som var med några dagar och visade hur man gör när man åker buss och sedan har det fungerat jättebra.

Just bussåkandet till och från Gysinge har ökat ordentligt sedan asylboendet öppnade, det bekräftar X-trafik för GD. Än så länge har tidtabeller och turtäthet inte förändrats men Andreas Eriksson, trafikutvecklingschef på X-trafik, utesluter inte att anpassningar behöver göras framöver.

– Det finns inga konkreta planer nu men visst kan vi behöva titta på och fundera på hur vi ska möta det här på längre sikt. Det vi behöver veta är ju hur länge det här kommer att pågå, säger han.

Barnen som tar bussen från Gysinge varje morgon åker till skola och förskola i Österfärnebo. Där har kommunen tvingats bygga ut och anställa fler lärare/förskollärare för att klara ökningen. I anslutning till skolan har två nya förskoleavdelningar startats och sex nya pedagoger anställts.

Förskolechefen Charlotte Lindberg säger att personalen gör vad den kan för att hantera situationen.

– Visst har vi utmaningar, det har vi varje dag, men vi jobbar på. De flesta har ju inte språket, de kanske bara har varit här några veckor och vi har inte så mycket flerspråkig personal. Men vi försöker med teckenspråk och kroppsspråk. Och barnen är ju fantastiska på att hitta varandra i leken.

Många barn kan ju ha varit med om jobbiga saker. Märks det?

– Det varierar ju från familj till familj vad de varit med om men visst är det många som har berättelser och många har säkert varit med om traumatiska saker. Det är nog mycket de inte berättar för oss. Men vi tror vi kan hjälpa till genom att de får leka och att vi kan lyssna.

Det finns också utmaningar av mindre allvarlig karaktär.

– Det kan vara vårt växlande väder och att vi alltid är ute, och att det kräver att barnen har olika typer kläder med sig. Många tycker att, "jaha, det regnar men då kan ni väl vara inne?".

Ofta äger familjerna helt enkelt inte de kläder som krävs för att barnen ska kunna vara ute i alla väder. Men då har Österfärnebo- och Gysingeborna ställt upp.

– Det är det som är så härligt här, att alla hjälper till, säger Charlotte Lindberg.

Läs mer: Byborna ger sitt stöd till flyktingarna

Läs mer: Nya skolbarn i Österfärnebo

Läs mer: Så bor de asylsökande i Österfärnebo

Att tränga ihop nästan 300 personer med olika bakgrund, nationaliteter och religioner på en liten yta, som ofta är fallet på asylboenden, kan innebära problem. Den senaste tiden har ett flertal grova våldsbrott på asylboenden fått stor uppmärksamhet. Men i Gysinge har det varit lugnt.

– Det är klart att det händer saker. Många är oroliga för sin familj, för sitt beslut och för sin framtid. Det kan orsaka frustration. Folk skäller på varandra och vi har unga grabbar som rykt ihop och brottats. Men det har inte varit fler incidenter än normalt i Gysinge, snarare mindre, säger chefen för Migrationsverkets mottagningsenhet i Sandviken, Jörgen Ekdahl.

Utanför Gysinge Brukshandel träffar GD Inge Jansson. Han bor på Mattön och brukar handla i butiken. Asylboendet har inte förändrat så mycket, tycker han.

– Det är ju en tråkig sits för dem förstås... Vi har ju vår trygghet här. Jag har en granne med byggfirma som har tagit sig an några ungdomar och de jobbar med liv och lust, även om det regnar som denna dag.

Lär mer: "Mammor har inte råd att köpa blöjor"

Läs mer: Misstänkt människosmugglare gripen i Gysinge

Läs mer: Bybor ger asylsökande lektioner i svenska

Maud Norell säger att brukshandeln fått en ökad försäljning sedan boendet öppnade, framför allt av telefonkort och billiga cigaretter. På Ica i Österfärnebo säger butikschefen Jocke Friberg samma sak, försäljningen har ökat.

Inne i butiken träffar vi Tommy Wigert och Christer Persson. De delar på ordförandeskapet i Österfärnebo IF:s fotbollssektion och de berättar om hur klubbens verksamhet förändrats i grunden de senaste två åren. Från att 10-15 personer brukade dyka upp på träningarna kommer nu runt 40-50.

– Eftersom de (flyktingarna) är här så lär vi ju försöka hjälpas åt att ta hand om dem. Och då är det här med fotbollen en bra idé och en bra samlingspunkt för att kunna hjälpas åt och integrera dem i samhället, säger Christer Persson.

Anstormningen har inte varit problemfri. Några av de spelare som spelat längre i klubben har kontaktat klubbledningen och fört fram att det tycker att kvaliteten på träningarna blivit för låg på grund av den stora mängden spelare. Vissa sa att de ville sluta med fotbollen om inte situationen förbättrades. Lösningen blev att starta ett lag till – något som blev möjligt tack vare projektet "Fotboll light". Projektet genomförs i samarbete med Gestriklands Fotbollförbund och syftar till att klubbarna ska kunna låta fler spela fotboll på fler nivåer.

– Att börja stänga ute folk från fotbollen hade varit fel väg att gå, säger Tommy Wigert, som också hyllar klubbens ungdomsledare.

– De gör ett fantastiskt jobb. Vissa har till och med börjat köpa kläder privat för att spelarna ska ha något att ha på sig.

Läs mer: Asylbarn övade luciatåg

Läs mer: "Vi vill tacka Sverige"

Läs mer: Förskolekris i Österfärnebo

GD har inte lyckats få svar på frågan hur många individer som passerat Gysinge och Österfärnebo via asylboendena de senaste två åren. Klart är att omsättningen är stor med människor som flyttar in och ut varje vecka.

En av alla dessa människor är skräddaren Ibrahim Hargo, som flydde med sin familj från Syrien förra året. Färden till Sverige gick med båt, tåg, buss och till fots och tog flera veckor.

Nu syr han om kläder på loppisen YMSA i Österfärnebo.

– Det är mycket roligt. Jag är glad att jag kan hjälpa människorna här.

Trots den korta tiden i Sverige pratar han svenska.

I höstas fick han och hustrun sitt tredje barn när en son föddes på Gävle sjukhus.

– Han är svensk, säger han.

Läs mer: Från asylboende i Gysinge till studier i Uppsala

Läs mer: Asylboenden brinner – ingen oro i Gysinge