Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

I kväll: Steinway flygel nummer 58748

I kväll intar Steinway flygel nummer 587481 scenen i Gävle konserthus. Det är premiär. Flygeln inköptes i våras i Hamburg och har nu kommit på plats.

Annons

För allra första gången får publiken höra vad det är för slags flygel som världspianisten Per Tengstrand har valt ut.

Han kommer själv att både spela och berätta. Musiken som han valt till sin pianoafton innehåller populära stycken som dessutom är maximalt varierade så att vi ska kunna uppleva just de egenskaper som han letade efter under en dag i Hamburg.

Han inleder med Beethovens Månskenssonat, så att vi ska få njuta av de oerhört tysta partierna, pianissimon, i första satsen. Därefter spelar han Liszt’s Dante-sonat som kräver högsta tänkbara volym av flygeln. Efter paus blir det mindre stycken av Chopin, Grieg och Stenhammar och, avslutningsvis, Mozarts variationer av Blinka lilla stjärna där.

– Den här flygeln har både kraft och stor klangvariation, både power och subtilitet. Det är ovanligt att kunna kombinera båda egenskaperna i en flygel, säger Per när vi träffas i konserthuset.

När han nu sätter sig vid flygeln kan han konstatera att egenskaperna finns där. Det är en riktig stjärna bland flyglar som kommit till Gävle.

Och det är vid en pianoafton som man kan uppleva instrumentets alla variationer. Faktiskt på ett helt annat sätt än vid en pianokonsert.

Per säger också att det är just pianoaftnar som han tycker är roligast och mest tillfredsställande. Då kan han sätta ihop ett program som tar lyssnarna på en resa. Det blir en mer personlig kontakt med publiken än vid en orkesterkonsert.

Förresten, när gavs det senast en pianoafton i konserthuset i Gävle?

Gävle konserthus invigdes 1998 och då med en sprillans ny flygel som publiken under flera år samlade in pengar till.

Även den här gången har publiken bidragit, genom Symfoniorkesterns vänförening. Flygeln kostade 1 170 000 kronor och vännerna har bidragit med 165 750 kronor.

Hur kan en flygel bli så dålig på tio-tolv år att den måste ersättas?

Per förklarar och jämför med en hårt spänd tennisracket.

Strängarna i en flygel är oerhört starkt spända och det påverkar hela flygelkroppen. Fram till tio år är klangen maximal. Sen blir det inte samma vibrationer i flygeln. Övertonerna blir färre och klangen spinkigare, vilket även publiken kan uppfatta.

– Det är otroligt mycket klanger och färger i en flygel och de håller inte i all evighet. Men den gamla flygeln är definitivt inte slut. Det är många år kvar i den och den kan fungera utmärkt som andraflygel och i andra sammanhang än vid krävande pianokonserter, säger Per.

Per hade sällskap av konserthusets pianotekniker Mats Ferner när han skulle välja flygel i Steinway-fabriken i Hamburg.

Nio helt nya flyglar stod i rad. Efter att ha spelat på samtliga valde han att gå vidare med tre-fyra flyglar.

– Jag måste tänka på hur just det instrumentet skulle komma att låta i Gävle konserthus. Ganska snart var Mats och jag eniga och den vi valde kändes självklar. Det var en riktig stjärna och jag ser verkligen fram emot att få spela på den och visa vad den går för.

Hur kan flyglar bli så olika? undrar jag. Per förklarar. Trä är ett levande material som vibrerar olika. Sen beror klangen också på filten på klubborna som slår an strängen. De bearbetas av tekniker.

Per är Steinwayartist och har varit så i omkring tio år. Det är en fin utmärkelse som innebär att vart än Per kommer så ska den lokale Steinway-handlaren erbjuda en flygel som han kan öva på.

– Man blir också inbjuden till mottagningar och sånt, som jag inte brukar gå på, säger han.

Steinway är ohotade när det gäller konsertflyglar. Nästan alla konserthus världen över har just Steinwayflyglar. Ibland kan det förekomma en Bösendorfer och det är inget som oroar Per. Han sätter en ära i att locka fram det bästa ur varje instrument som han spelar på. Jag undrar om konserthus får rykte beroende på kvaliteten på konsertflygeln? Jo, bekräftar han. Den är en av de saker man pratar om, musiker emellan, om det finns en bra flygel.

Per Tengstrand hör till världseliten bland pianister. Hans fasta punkt är New York. I Princeton har han och hustrun Shan-shan Sun ett hus med varsin flygel. De spelar ibland tillsammans på konserter men oftast var för sig. Just nu har Per tillbringat mycket tid i Sverige, framförallt i Växjö där han har sin familj och där han gör sina inspelningar i konserthuset.Han har spelat Beethovens samtliga 32 pianosonater vid ett antal konserter i södra Sverige och även i Paris och fler väntar nu under hösten. Det är ett kraftprov och den största tänkbara utmaning för en pianist. Han har lärt sig samtliga utantill, närmare 15 timmars musik.

Hur klarar man det?

– Det tar tid och man får anstränga sig, både fysiskt, motoriskt och känslomässigt. Jag har spelat sonaterna i tio år nu.

Någon favorit?

– Ja, Hammarklaversonaten. Den är enormt stor och svår. Man blir extremt berörd, både pianisten och publiken.

Per håller på att spela in samtliga Beethoven-sonater på sitt eget skivbolag som distribueras av Naxos i Sverige. Med ett eget bolag följer total konstnärlig frihet. Per säger att det är det vanligaste nu, att musiker har sina egna bolag. Han har haft sitt i snart 15 år.

Men det är inte bara den klassiska repertoaren som gäller för Per Tengstrand. Han har också samarbetat med Ola Salo, vilket varit så givande att de nu har nya planer gå gång. Hittills hemliga.

Nu under hösten ska han spela Beethoven men även turnera med Norrbottens kammarorkester och spela Schumanns pianokonsert i Luleå, Piteå och Umeå. Därefter väntar bland annat konsert i Rotterdam innan han återvänder till USA. Där ger han omkring 10-15 konserter varje år.

Men nu är klimatet tufft i USA. Den ekonomiska krisen har slagit hårt på kulturlivet och alla väntar på bättre tider.

Kerstin Monk